Ordfronts demokratipris 2003
Ordfronts demokratipris 2003 går till
- Peter Althin
- Göran Högberg
- Bengt-Göran Johansson
- Tuva-Stina Lindén
- Dick Sundevall
för deras enträgna och hängivna arbete för att få Joy Rahman frikänd.
När Joy Rahman i fjol efter åtta år kunde lämna fängelset som en fri man var det resultatet av många års intensivt undersöknings- och påverkansarbete som sträckte sig långt utöver de fem pristagarnas yrkesutövning.
Tillsammans lyckades de finna tillräckliga omständigheter – och skapa tillräcklig opinion – för att söka och få resning i Högsta domstolen. Vid prövningen friades Joy Rahman som oskyldig dömts för mord.
Rättssäkerhet är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle. Att det rättsliga systemet fungerar är en förutsättning för människors vilja att följa och respektera de lagar som våra politiker beslutat och domstolar dömer efter. Vårt grundlagsskydd mot godtyckliga beslut och våra regler om alla människors lika värde och lika rätt inför lagarna är avgörande inslag i vårt rättssamhälle. Att en oskyldig människa kan frias efter åtta år i fängelse visar visserligen att systemet – trots allt – fungerar, men det faktum att det krävde åratal av envist ideellt påverkansarbete av enskilda människor i det civila samhället ger samtidigt systemet mycket dåligt betyg. Fungerar inte rättssystemets inbyggda kontrollmekanismer? Respekterades verkligen principen att hellre fria än fälla? Gällde principen om allas lika rätt inför lagarna för Joy Rahman?
Det fanns många som trodde på Joy Rahmans oskuld – från interner på Kumla till tv-tittande Svenssons i stugorna. De fem personer som vi uppmärksammar idag bildade kärntruppen runt Rahman – det var advokaten, barnpsykiatern, fängelseprästen, specialläraren och journalisten. De upptäckte en rättsskandal och bestämde sig helhjärtat för att göra något åt saken.
Därför får de Föreningen Ordfronts Demokratipris år 2003.
Stockholm den 16 maj 2003
Anna Wigenmark
Föreningen Ordfronts demokratiprisjuryn