OM-bloggen

lördagen den 18 maj 2013

Det är som en saga ...

090227

 

Och det hände sig på den tiden, att det utgick ett påbud att hela Sverige skulle stanna upp och glädja sig, för storprinsessan skulle bli gift. Och det hände sig att man till de extra insatta tevesofforna inkallade smakfullt mejkade redaktörer för de tidningar som levde på att rapportera vad kungen och Linda Gynning gör hela dagarna, och redaktörerna förklarade att det här var vad vi behövde just nu. Och i sofforna höll man med om detta, för nu var alla tidningar och teveprogram skvallertidningar, så påbudet skallade entonigt som om vore det i Sovjet och en order om folkfest hade utgått från Lillefar Stalin himself. Men detta var ju inte Sovjet minsann – utan en demokrati … ursäkta, Monarki! – och påbudet var ju äkta! Den som inte gladdes var osvenskare än en kommunistkurd.

Ack! Kungahuset behövdes ju mer än någonsin! Denna symbol för att allt är som det brukar och förblir vad du var, Norden, där vi vill leva och dö. Den nya prinsens ickeadlighet diskuterades, men de flesta gillade ändå att han var av folket. Så svenskt!

För vi vet ju vad det är, svenskt, eller hur? När uttrycket ”Ockelboandan” plötsligt adlade en sliten avfolkningsort till en välsignad sagoby, förstod vi direkt! På samma sätt som kunglig magi gjorde klart att Daniel varit utvald hela tiden, som Harry Potter. Vi ska alla älska honom nu, för så har de sagt åt oss.

Några andra som behöver det här är de hovlakejer och skåpmästrar som går under namnet alliansregeringen. Ett kungligt bröllop – som firar överklassens smak och stil och stadfäster att hierarki i samhället, det är bra grejer – ett valår, det smakar mumma! Snälle Mester Reinfeldt sa ju så hyggligt ”ja” till att Daniel af Folket fick gifta sig med vår kram-prinsessa. Honom måste vi rösta på!

Dessutom har ju hans parti lagt ett rakryggat förslag om att trycka till de snyltiga och hotiga invandrarmassorna, så det är nästan lika bra som de modigt klarspråkstalande Sverigedemokratnationalsocialisterna! Svenskt!

Det hände sig på den tiden att förändringens vindar växte till storm i Sverige. Men vi tog ly bakom kungafjomseriets konstanta kulisser av nonsens. Vi fick medan Vickan och Danne mumlade högtravande blygt i antika specialsoffan och riksmedierna stod med knäppta händer och sa ”åh” massarbetslöshet med nedrustade socialförsäkringssystem, privatiserad vård, vi fick grönt ljus för fler kärnkraftverk, vi fick ett rasistparti och vi hade trupper i krig ute i världen. Vår ekonomi rasade och vår välfärd likaså. Men hela folket blev inte lidande. En av oss lyftes upp till den kungliga, magiska stratosfären där de med vitade tänder i kameraljusets sken lever såsom i himlen på jorden. Grattis Daniel, du var den av oss som räddades när skutan Sverige sjönk.

 

 

 


Och nu: medienyheter

090219

 

I skuggan av att det ska reda sig med kulturutredningen – sällan har väl ankomsten av en statlig utredning haussats så, med spaltmeter av spekulation, debatt och analys. (Med den milda hysterins höjdpunkt i ”uppesittarkväll” med Daniel Sjölin på Svt … en av teveårets must-sees … inte.)

Nu har redningen outats, och vill man bli klokare så finns det flera överskådliga summeringar att läsa. Nu återstår att se hur mycket som ”sipprar ner” i den verkliga verksamheten (citat från en person verksam inom denna verkliga verksamhet) och hur det kommer att se ut då. UNDER TIDEN händer det saker liksom på riktigt inom kultur- och medier, som mer eller mindre har flugit osedda över radarskärmen (det händer iofsig alltid, tro en gammal dagstidningsnöjesjournalist, en av de fina sakerna med att medierbevaka kultur-nöje-medier är att det ALLTID händer massa saker – nyheterna kommer till dig, s a s, och man kan välja och vraka.)

Två av dessa som jag ville att fler skulle uppmärksamma är först och främst ETC Stockholm. För distribution i 08-området har den notoriske Johan Ehrenberg och kompani sparkat igång en dags – läs: vecko- tidning - som ser ok ut och innehåller både nyheter av höjd och analys med skärpa, med bland andra gamla kämpen Maria-Pia Boëthius. Med ETC:s vanliga hey-ho-let’s-go-känsla är den bara att rekommendera för den som har ett par hundralappar över.

Visst är den också ett rackartyg för att komma åt presstödspengar, och blaskan är lite väl blaskig än, men hälften av pengarna kan man känna att man betalar för att den ska kunna växa till sig, och visst kan man reda sig bra med texterna på ETC hemsida, MEN det är klart värt att stödja ett piggt och seriöst försök att bryta huvudstadens borgerliga dagspressdominans, och på köpet få sig en annan vinkel till livs en den dövande stöddiga kören från DN och SvD, med sina läbbiga ledarsidor och trots sina resurser ofta förvirrande ensidiga och halvt dolda åsiktsjournalistik.

Den andra, och lite mindre, av mina utvalda medienyheter denna gång är att SSU-bladet Tvärdrag har piggat till sig enormt den senaste tiden, antagligen Daniel Suhonen förtjänst. Senaste numret var matigt och snyggt, även om man kan tycka att den dubbla imitationen av BLM och ViLäser var lite väl Blandaren.

Till slut, såhär i kulturpolitiska tider, med en utredning som anser att kommersialismen nu inte längre har några negativa skadeverkningar (så varför lägger man inte ner Svt och SR rakt av!?) vill jag ge er, pampadadam, vår kulturminister, från en intervju i tidningen Fokus:

Kommersiell radio?

–  En livskraftig kommersiell radio är viktigt för mångfalden och konkurrensen på hela radioområdet. Det är en gammal borgerlig uppfattning att vi gärna vill se konkurrens på radioområdet. Den kommersiella radion har haft rätt höga koncessionsavgifter. Den har inte kunnat bygga ut ett nationellt nät, den har varit väldigt styrd om hur den får sända reklam och hur mycket lokalt material den ska ha.”

Hon pratar alltså om den toklikriktade skvalradion som ger dig ”I Kissed A Girl” och Gambla Trötta Jävla Godingar på alla frekvenser den kommer åt – förutom förstås ”SMS:a Låna” och andra underbara kommersiella godeverkningsstumpar som ringer i din hjärna. Mångfald!? Konkurrens? Tre stora bolag äger nästan alla privatskvalstationer – i sin tur ägs de av andra stora mediekoncerner.

Det mest redaktionellt framtstående från kulturministerna omhuldade privatradio (så plågad av regler för reklam och annat att den bara MÅSTE spela Rihanna på repeat) är typ Rix Morgonzoo – Gert Fylking folksnuskar sig och hittar på jippon.

Men om man är ”kulturkonservativ” – som ministern ser sig som – är väl att något är ”en gammal borgerlig uppfattning” tillräckligt för att man helt ska blunda för verkligheten.

PS Ordfront magasin är förstås bäst fortfarande. Radikalast och rationellast. Djärvast. I nästa nummer ifrågasätter vi tillväxten å det grövsta. Bara en sån sak. Dessutom helt ny form, den är så snygg att man blir kär innan man ens börjat bläddra. Ute snart. DS

 


M spelar rassekortet

090217

 

Det går dåligt för Sverige. Någon som tror att det är invandrarnas fel? Knappast någon vid sina sinnens fulla bruk. Men låt mig då fråga: någon som tror att Moderaterna skulle spelat rasistkortet om det hade gått bra för Sverige? Knappast, vad? Att skylla på de redan utsatta är ett gammalt, och farligt politiskt trolleritrick när styreriet inte går så bra: kolla på den här handen! (Inte den här.)

Hur går det för alliansregeringen? De har kunnat skylla på internationell kris, att vi inte är med i Euron, eller som finansminister Borg, på att företagen är stygga. Men faktum kvarstår: Statsfinanserna är åt helsicke, arbetslösheten stiger, infrastruktursatsningarna görs på fossilbränslesystem som flygplatser och bilvägar, kärnkraften ska göra comeback, sjukvården säljs ut till profitintressen – allt DÅLIGT för oss alla och MOT de vallöften som gavs. Samma allianspolitiker hetsar bidragstagare och de som rättmätigt får pengar av Försäkringskassan: dessa ska misstänkliggöras, kontrolleras, straffas (vare sig de är skyldiga eller inte.)

Tobias Billström och ett par lydmoderater kommer nu, följdriktigt, med ett hårdare-krav-på-invandrare-upprop. Invandrarna påstås ha misslyckats med att ta till sig de värderingar som gäller i Sverige. Hur det är med det, torde vara svårt att bevisa. Invandrarna är som bekant rätt många och rätt olika. Desto lättare är det att se att våra styrande politiker misslyckats att ta till sig de värderingar som gäller.  Att göra sitt jobb, och hålla sitt ord, är VIKTIGT för de allra flesta svenska medborgare. Särskilt illa är det när man inte gör detta, men kräver det av andra, för då adderar man HYCKLERI till syndalistan.

Att skylla integrationens misslyckande på de som lider av detta, genom att öka dess orsak, strukturell diskriminering, är att hälla bensin på elden.

Men det förstås. Man kommer åt att utnyttja det ökade klasshat som självklart uppstår i ett samhälle där klasskillnaderna ökar (på grund av en politik man själv för). Att elda under, och fria till, medelklassens rädsla för arbetarklassen och underklassen, dit invandrare alltför ofta förpassas, i en tid av åtstramning och allmän knapphetsrädsla, är ett gammalt beprövat politiskt knep – inte desto mindre smutsigt. Ingen trodde väl helhjärtat att Sverigedemokraterna skulle få ha det för sig själva i den stundande valrörelsen, och visst hade det tisslats om att de ”nya” moderaternas nästa populistknep (det första var att i högkonjunktur låtsas vara sossar) skulle bli att spela rasistkortet. Men man blir ändå ledsen.

Samtidigt är det ett tillfälle att skilja agnarna från vetet. Hur kommer de som kallar sig ”liberaler” i borgerligheten att reagera på det här? Gäller individens likhet bara ljushyllta, ateist-kristna? Hur kommer den socialdemokratiska oppositionen under Mona Sahlin reagera: ett ordentligt avståndstagande, eller Sahlinskt röstfiskande småmumlande?

Med detta startar upptakten till valet 2010. Det ser ut att kunna bli riktigt smutsigt.


Reklamsmädning II

090215

 

Åkte tunnelbana igen. Utsattes åter för reklam. Returnerar denna gång såhär:

Can I go abroad and work like a semislave and send the few dollars i manage to keep at the end of the week to the family I wont see for several years? YES!

-  Western Hegemony


Reklamsmädning

090214

Åkte tunnelbana. Utsattes för reklam. Reagerar här. 

I tv 6 nya satsning ”Herre på täppan” undersöker Erik och Mackan hur långt svenska folket är beredda att gå för småpengar. En man fick 500 spänn för varje reklamlapp om programmet han levererade naken till reklambyråer.

Festligt och innovativt. Men jag har att förslag till nästa säsong, som verkligen kan få upp programidén ur mainstreamträsket. ”Herre på Täppan: Manila.” Där kan vi få reda på hur långt filippinska folket är beredda att gå för småpengar. Naket är bara förnamnet.


Back in black

090213

 

”Så vad pysslar de med där på Ordfjoms magasin”, tankeläser jag att minst en … vänta … tre … bloggbesökare tänkt den senaste månaden. ”Starta en blogg och sedan inte skriva i den!?” Och jag kan hålla med om att det är ett oskick, samt snudd på fasoner. Men håll inne med glåporden! Vi ska bättra oss. Skriva mycket, skriva flitigt, skriva bra. OM-bloggen ska tina upp i takt med mullen ute i den fröjdefulla naturen, och textblommor och tankeknoppar ska slå ut, spira, prunka!

Nå, don’t tell it, show it, som herr Ernest Hemingway skrev och som sedan dess har tjatats som skrivregel till tre-fyra generationer (utan alltför mycket gehör.)

Vår skrivstumhet beror delvis på att vi har byggt en ny tidning. Det är ny form, nygenomtänkt innehåll, delvis nya skribenter … men samtidigt men det bästa av ”gamla” magasinet klart. Nya skribenter? Tja, vad sägs om John Pilger och John Berger? Carl Michael Edenborg? Annina Rabe? Jesper Huor? Petra Ulmanen. Jojo! Gottar mig åt dessa ess och deras texter – samt alla andra. Nya numret ute 27 februari, snyggt är det och bra är det, provokativt är det. Jag vet, det är som när restauranger skriver ”Vår urläckra potatisgratäng” på menyn, det är något som är upp till andra att säga. Men eftersom världen nu inte riktigt alltid funkar så (till exempel så är det väldigt få från högern som gett vänstern ett rejält ”ni hade rätt” om sånt som klimatfrågan eller spekulationskapitalismen/nyliberalismens vansinne …) Så jag tar mig den lilla malliga friheten.

Dessutom bör jag i ursäktshögen lägga att jag har tre barn och en soffa att sköta därhemma. Soffan måste liggas i minst fyra timmar per kväll, annars blir den kinkig och dysfunktionell.

En annan sak vi gjort på sistone som du kanske sett i någon dagstidning eller på Svt:s Kulturnyheterna, är att samman med ett gäng andra till god, engagerad journalistisk tidningskonst hängivna magasin bilda det så kallade Samarbetet. Det är bland annat ett alternativt distributionsnät som förhoppningsvis kan gå runt den enorma proppen Tidsam (organisationen som ligger bakom det rika utbudet av Amelia Adamo och inredningsporr i din Pressbyrå.) Alla seriösa magasin och tidskrifter oberoende av de stora kommersiella intressena är välkomna att vara med!

Ok nog för denna bloggång, åter snart, världsaprommiss. PS Kolla till höger, vi har lagt in länkar också. DS

Ordfront magasins blogg

OM-bloggen drivs och skrivs av Ordfront magasins redaktion. Vi skriver kort eller långt ett par gånger i veckan om politik och kultur, samtidskommentarer och observationer, nyheter och länkar. Kommentarer och inlägg är mycket välkomna. Högt i tak, men lågheter undanbedes.

Länkar

RSS

Håll dig uppdaterad via RSS på när nya nyheter läggs på OM-bloggen .

©  2009, Ordfront magasin AB