Spelarna: Janukovitj vs. Jusjenko
Vid presidentvalets avgörande valomgång den 21 november 2004 återstår två kandidater; sittande premiärminister Viktor Janukovitj och före detta premiärminister Viktor Jusjenko. Kandidaterna har gått vidare från första valomgången med 39 procent av rösterna var. Deras tilltänkta regeringar hämtas båda från Ukrainas mäktigaste och rikaste elit, som äger större delen av landets naturresurser, bankväsende och medier.
Mycket står på spel. Men det är långt ifrån ett spel enbart inom nationens gränser.
Sedan Sovjetunionens fall har Ryssland blivit arvtagare till regionens stormaktstitel. Sovjets kärnvapenarsenal, rymdstationer och naturresurser är ännu under Rysslands kontroll. Men Svartahavsflottan, oljeledningarna till Europa, och den ryska kulturens vagga Kiev, blev till rysk förtret ukrainska. Ukraina är därför en mycket viktig pusselbit i Rysslands fortsatta stormaktsambitioner. Genom sina anknytningar till det ryska näringslivet är Janukovitj Rysslands kandidat. Strategin är enkel, att med statens resurser, med medierna och valapparaten till sitt förfogande, garantera en valseger.
Samtidigt har USA inga planer på att låta Ryssland resa sig efter att amerikanerna i femton år varit ensamma herrar på den globala täppan. Zbigniew Brzezinski, en av amerikanska presidentens högsta rådgivare, förklarar redan 1997 i sin numera väl- och ökända bok The Grand Chessboard: American Primacy and its Geostrategic Imperatives, det amerikanska intresset för Ukraina:
»Ukraina, en ny och viktig ruta på det eurasiska schackbrädet, är geopolitiskt centralt då dess blotta existens som självständig stat hjälper till att transformera Ryssland. Utan Ukraina upphör Ryssland att vara ett eurasiskt rike […] Om Moskva återfår kontrollen över Ukraina med dess 52 miljoner invånare, viktiga resurser och tillträde till Svarta havet, återfår Ryssland automatiskt kraften att bli ett viktigt imperium som sträcker sig över Europa och Asien. De stater som kräver Amerikas starkaste geopolitiska stöd är Azerbajdzjan, Uzbekistan och Ukraina, alla tre livsviktiga rutor.«
Förutom att vara presidentens rådgivare är Brzezinski även en central figur i National Endowment for Democracy – en institution som, enligt den amerikanska kongressen, lägger ner nära en halv miljard kronor på det ukrainska valet.
Efter ett antal katastrofala kuppförsök och andra mer eller mindre misslyckade operationer i Sydamerika beslutade Ronald Reagan 1983 att reformera delar av CIA till en öppen politisk institution. Resultatet blir National Endowment for Democracy, en av världens största internationella bidragsgivare. Allen Weinstein, en av institutionens arkitekter förklarar i Washington Post att »en stor del av det vi gör idag, gjordes i det fördolda av CIA för 25 år sedan«. Genom ett antal underorgan finansieras en mängd lyckade och misslyckade försök att skifta till mer USA-vänliga regimer världen över, däribland Albanien (1996), Serbien (2000), Venezuela (2002), och Georgien (2003).
I november 2001 mottas Jusjenko i Washington av National Endowment for Democracy. Denna Natovänlige kandidat är även USA:s kandidat. Strategin är att utnyttja den sittande ukrainska regeringens agerande till sin egen fördel.
Nu följer flera år av träning och förberedelser. Det ukrainska folket på barrikaderna är bara bönder i detta spel.
Här är USA:s världspolitiska schackstrategi för Ukraina, steg för steg:
Drag 1
E2 till E4, en klassisk öppning: Förkasta valresultatet!
Det första draget för ett lyckat regimskifte är att ogiltigförklara landets demokratiska ordning: förkasta valresultatet. Tillskillnad från vad som rapporterades i svensk press var det inte OSSE som stod för större delen av observationerna valfuskanklagelserna, utan Ukrainska Väljarnas Kommitté (CVU). Kommittén bildades, och finansieras sedan 1994 av NED:s underorgan, National Democratic Institute, med förevändningen att det inte fanns några oberoende, icke-statliga observatörer i Ukraina.
Alexander Chernenko är talesman för Ukrainska Väljarnas Kommitté. Organisationens rapport stod för 80 procent av valfuskanklagelserna som Högsta Domstolen tog del av när man senare ogiltigförklarade valet. Chernenko är ung, välklädd och talar ryska med ukrainsk brytning. Kontoret i centrala Kiev genomgår just en totalrenovering. Valmaterial och broschyrer står staplade längs väggarna som är tapetserade med Jusjenkos orange valaffischer. Över Chernenkos dator hänger två presskort utställda i hans namn; ett vitt och ett orange.
Enligt ukrainsk lag får endast journalister, politiska partier och statliga organisationer genomföra valobservationer. Därför utfärdade organisationen presskort till över 10.000 av sina valobservatörer. Ackrediteringarna, som den vita över Chernenkos dator, utfärdades för Ukrainska Väljarnas Kommittés medlemstidning.
– På så vis kunde vi till och med säga att det var inskränkningar mot den fria pressen när våra observatörer inte blev insläppta, förklarar Chernenko, sträcker på sig och ler triumferande.
Efter att ha spelat en viktig roll i en framgångsrik organisation, har Chernenko all anledning att vara stolt. Från att ha varit en ung student med vilja till förändring, till att bli en av ledarna i en vinnande politisk rörelse, har hans status och position förändrats dramatiskt. Därför sticker han inte under stol med sina kopplingar till det vinnande laget.
– De allra flesta av våra observatörer ville jobba för Jusjenkos parti, men de kunde inte ta emot så många, berättar han. Så Jusjenkos stab skickade dem till oss och vi gav dem ackreditering.
Han vänder på det andra presskortet, det orange. Det är inplastat och bär inskriptionen TAK! Presskortet är utfärdat av Jusjenkos parti, och Chernenko döljer varken sin egen eller organisationens sympati. Enligt honom är de som i slutändan röstade på Janukovitj framförallt ryssar, lågutbildade, korkade och lurade. Med tanke på valresultatet i östra Ukraina omfattar denna beskrivning upp till 90 procent av regionens väljare.
– Jusjenko kom till oss strax före valet och sa att hans folk inte hade någon koll på östra Ukraina, berättar Chernenko. Så med tanke på att de hade observatörer i resten av landet fokuserade vi på mellersta och östra delen, fortsätter han.
I organisationens rapport beskrivs hur Janukovitjs sympatisörer genomförde systematiskt valfusk, misshandlade observatörer och brände valsedlar. Chernenko visar upp staplar på datorn och berättar hur upp emot en tredjedel av rösterna i vissa regioner fuskades bort. Men hur var det med valfusket i västra Ukraina, där somliga valkretsar redovisade över 94 procentigt stöd för Jusjenko?
– I västra Ukraina förekom inget massivt valfusk.
Chernenko tar ett djupt andetag, tänker efter och sträcker ut händerna.
– Förvisso bor tre till fyra miljoner västukrainare utomlands, och deras släktingar röstade åt dem istället. Men det går ju inte att kalla det för valfusk, för de hade ju röstat likadant ändå, argumenterar han inför sig själv.
Följaktligen kom detta inte heller med i den slutgiltiga rapporten.
Drag 2
Bryt igenom motståndarens försvar: visa ett alternativt resultat!
När valfuskanklagelserna var framlagda, behövdes statistik som visade det egentliga resultatet. CVU:s samarbetspartner Democratic Initiatives Foundation (DIF) ansvarade för vallokalsundersökningarna. Dessa undersökningar var, förutom valfuskanklagelserna, det viktigaste argumentet för att ogiltigförklara valresultatet.
Iljko Kucheriv är chef för det väletablerade sociologiska institutet DIF som ansvarade för vallokalsundersökningarna. Det bildades 1992 och finansieras av NED, dess underorgan, Freedom House, US Agency for International Development, Eurasia Foundation och av George Soros genom Renaissance Foundation. Kontoret genomgår just en totalrenovering, och tillsammans med resterande delen av de femhundratusen flygblad som proklamerar Jusjenko som den egentliga segraren, ligger mängder av papper staplade i högar. På väggen hänger ett stort plakat för Ukrainas inträde i Nato, ett minne från den tid då Kucheriv som privatperson sökte Natomedlemskap.
Med hjälp av fyra andra sociologiska institut sammanställde DIF tre stora vallokalsunderökningar, men redan efter den första omgången stötte man på problem.
– Två av våra samarbetsorganisationer gick ut i en presskonferens och hävdade att donatorerna utövade politiska påtryckningar, att de ville få oss att visa att Jusjenko skulle vinna, förklarar Kucheriv.
Han gestikulerar upprört med mobiltelefonen i hand. På högerhanden saknas halva pekfingret.
Enligt honom var detta inget annat än ett politiskt utspel initierat av institutens Janukovitjvänliga chefer. När deras resultat sedan visade sig stödja Janukovitj, beslutade Kucheriv att utesluta dessa institut. I det kommande valet genomfördes därför vallokalsunderökningarna av de två resterande instituten: Kiev International Institute of Sociology och Razumkov Centre. Det sistnämnda institutets chef, Anatolij Grytsenko, var samtidigt även chef för Jusjenkos valstab, och är numera försvarsminister i Jusjenkos regering.
– Nej, vi tyckte inte det var något problem att han satt på två stolar, förklarar Kucheriv. Det gjorde inte heller våra donatorer, däribland Sida, fortsätter han.
Märkbart upprörd över begäran ber Kucheriv sekreteraren plocka fram kontraktet med Sida, det är signerat och stämplat. Men kontakten med donatorerna, förklarar han, sköttes genom Renaissance Foundation.
När även dessa undersökningsinstituts resultat efter den tredje och slutgiltiga valomgången, där Jusjenko fick majoritet, återigen avvek grovt från de offentliga uppgifterna, ställdes man inför ett dilemma. Världssamfundet hade ju erkänt valet som korrekt. Men enligt Kucheriv måste det ha förekommit ett enormt valfusk. Ändå protesterade de inte.
Han sträcker på sig, lägger undan sin mobiltelefon och rycker på axlarna.
– Jusjenko vann ju, förklarar Kucheriv, det fanns ju ingen anledning att protestera. Dessutom kan ju en vallokalsundersökning aldrig vara en legitim anledning till att underkänna ett val.
Drag 3
Schack! Bonde hotar kung: Den upprörda massan.
En orange massa väller in över Kievs gator. Centrum är fullkomligt lamslaget av plakat, tält och schlagerstjärnor, som tillsammans med hundratusentals människor bildar en blandning av fest och revolution. »Pora«, det är dags, etsar sig fast i näthinnan.
Sovjetunionens kollaps och de påföljande svikna löftena om demokrati och välstånd, innebar för de flesta ukrainare utraderade livsbesparingar, värdelösa utbildningar, korruption och växande sociala klyftor. I över ett årtionde har detta närt ett enormt missnöje. Efter opinionsundersökningar som gav oppositionen ledning, och rapporter om valfusk, exploderade slutligen missnöjet mot den ukrainska regimen. Äntligen sade folket ifrån, äntligen skulle de få rätt, äntligen skulle de få den utlovade friheten, rättvisan, demokratin och Eurovisionen.
Redan tre timmar efter vallokalernas stängning har en scen monterats upp på Kievs centrala torg. Här utspelar sig snart den spontana folkliga resningen, och här kommer Eurovisionsfestivalvinnaren Ruslana att framträda inför den orange revolutionen och omvärlden.
– På tre timmar förstod vi redan att valet fuskats bort, förklarar Poras koordinator Iryna Chupryna.
– Kunde ni verkligen resa en scen på tre timmar utan planering?
– Nej, det är klart, förberedelserna hade redan varit igång i två år, rättar sig Chupryna.
Hon vänder blicken generat.
– Scenen var dessutom inte vår, den stod Jusjenko för.
Enligt den brittiska dagstidningen The Guardians uppskattning uppgår kostnaderna för konserterna och tältstaden, med gratis mat, dryck, kläder, tält och LCD-skärmar, till över hundra miljoner kronor. Men Pora har inga egna finansiella medel.
Pora är den organisation som starkast symboliserade den orange ungdomsrevolten. Tack vare dess gedigna gräsrotsarbete, med bland annat 15 miljoner tryckta valaffischer, lyckades Pora bussa hundratusentals upprörda ukrainare från västra delen av landet till huvudstaden. Det enda problemet var att Pora inte existerade som fristående organisation.
Under revolutionens dagar var Pora täcknamnet för organisationen Freedom of Choice. Freedom of Choice bildades 1999 och finansieras sedan dess av NED:s underorgan Freedom house, National Democratic Institute, International Republican Institute, US Agency for International Development och Eurasia Foundation. Finansieringen kommer även från Amerikanska ambassaden och George Soros genom Renaissance Foundation.
Än idag finns endast ett gemensamt kontor, en och samma personal, och en chef: Iryna Chypryna. Hon har två visitkort. På det ena står det »Pora«, på det andra »ställföreträdande chef för Freedom of Choice«. Lukten av terpentin hänger tungt i luften, även detta kontor genomgår en totalrenovering. Lådor med klistermärken, pamfletter och orange tröjor ligger utspridda mellan målarfärg, datorer och anställda.
– Under sommaren ordnade vi läger och möten, där vi planerade hur vi skulle bygga upp tältstaden, berättar Chypryna. Vi tryckte affischer och samlade folk ute på landsbygden.
Tack vare den gedigna planeringen kunde de enligt Chypryna på kort varsel få till stånd en så stor demonstration, där endast tjugo procent av deltagarna var från Kiev.
Nu var tiden knapp. Parallellt med revolutionen i Kiev demonstrerade 2,5 miljoner människor i Donetsk mot det som uppfattades som Jusjenkos kuppförsök. Det gällde att få medierna på sin sida.
Drag 4
Oskadliggör löparen: Ta makten över medierna!
Medan huvudstaden översvämmades av orange, lyste samma färg med sin frånvaro i den statliga TV:n. Trötta på statlig censur, hot och mord gick journalisterna på den privata tv-kanalen Kanal 5 först ut i strejk. De hyllades som hjältar i den västerländska pressen. Hälften av alla statsanställda journalister följde snart efter.
Sergej Guzj är ordförande för Ukrainas Journalistförbund, en av de viktigaste aktörerna i strejken. Han och en sekreterare är de enda som är kvar på Journalistförbundets slitna kontor, fler har man inte längre råd att avlöna. Guzj som var en av de mest aktiva motståndarna i kampanjen mot censur, är nu långt ifrån lika optimistisk om framtiden.
– Vi blev lurade, säger han dystert. Vi hoppades verkligen på förändring, men nu har vi lärt oss en läxa.
Guzj trasslar upp ett par hörlurar och kopplar in dem i datorn. Han spelar upp ett avlyssnat telefonsamtal från första valomgången mellan Kanal 5:s direktör och dess ägare Peter Parashenko. Med svordomar och hot övertalas direktören att göra sig av med en handfull obekväma journalister.
– Om det är så det ligger till i en »fri« kanal, kan du ju föreställa dig hur det är i resten av våra medier, sammanfattar han.
Kanalens ägare Parashenko är idag säkerhetschef i Jusjenkos regering, en för öststaterna inte ovanlig post som gränsar mellan försvarsminister och chef för säkerhetspolisen.
Trots att missnöjet var stort bland landets journalister, togs initiativet till strejkerna av Jusjenkos anhängare och PR-agenter. Härmed menar Guzj har journalistkåren inte längre något att sätta emot när revolutionen är över.
– Censuren nu är densamma, nyligen fick vi ett brev från regeringen, undertecknat av bland andra vicepremiärminister Nikolaj Tamenko, där vi ombads att sluta skriva om statlig korruption, förklarar Guzj irriterat.
Korruptionsskandalen handlade om att justitieministern förskingrat hundratals miljoner genom sitt oljebolag. Guzj lyfter händerna uppgivet.
– Det värsta är ju att skriverierna verkligen slutat.
Det Ukrainska Journalistförbundet, liksom de flesta lokala journalistförbund, bildades på samme vicepremiärminister Tamenkos initiativ, redan 2002. Allt ekonomiskt stöd kom från Renaissance Foundation. När journalistförbundet röstade nej till Tamenkos ordförandekandidat några månader före valet, drogs deras finansiering in.
– Vi blev plötsligt helt utan resurser.
Guzj plockar fram en påse choklad och bjuder på den sista biten.
Pengarna omdirigerades till de förbund som stod under Tamenkos ledning, och Ukrainas största oberoende journalistförbund började sakta gå mot konkurs. Tack vare Jusjenkos demokratiska image i den västerländska pressen, har det utländska biståndet åter börjat flöda in i landet när han väl vunnit; däribland från Sida som fördubblat sitt stöd.
Guzj tycker att det är märkligt hur många gånger den västerländska pressen låter sig luras, vare sig det gäller irakiska massförstörelsevapen eller orange revolutioner.
– Jag har haft en hel del seriösa europeiska journalister här, som försökt skriva om revolutionens baksida.
Han fortsätter med en medlidsam blick.
– Men när de kommit hem har deras redaktörer stoppat dem.
Resultatet av det varma och okritiska hyllandet av Jusjenko i Väst blev att hela länder lurades.
– Jag kan leva med att de inte erkänner sitt misstag, säger Guzj och syftar på den västerländska journalistkåren. Men nu måste de på allvar belysa Jusjenkos korrupta styre, annars kan det aldrig bli tal om någon europeisk integration.
Drag 5
Schackmatt: Den dolda dagordningen!
När stormen lagt sig och vinnarna tagit sin plats i landets styre börjar det bli dags att förverkliga de riktiga planerna, de verkliga målen. En omstridd återprivatisering drar igång; 3.000 av den forna maktsfärens företag ska förstatligas då de köpts för billigt när kommunismens monopol föll. Nuvarande premiärministern och gasdrottningen Timoshenkos imperium vågar inte ens någon drömma om att röra. När företagen sen läggs ut till försäljning är det inte heller svårt att gissa vilka som kommer att få köperbjudandena först. För Jusjenko och hans kumpaner slutar spelet med en enorm vinst; en fullkomlig dominans på den ukrainska marknaden. Men framförallt har man fått fria händer från Väst att utan granskning eller klagomål fortsätta med precis samma sorts korrupta styre som den förra regimen.
Ett av schackspelets vassaste drag är osynliggörandet av själva brädan. Bilden som utbasuneras av bland annat den svenska pressen är framgång, demokrati och musik. Snart riktas strålkastarljuset åter på Ukraina, denna gång i egenskap av Eurovisionsfestivalvärd. Förra årets vinnare Ruslana kommer att uppträda som representant för revolutionen, men det kommer nog att talas tyst om hennes tidigare framträdande på Janukovitjs valturné. Vi kommer att få höra om Ukrainas nuvarande bidrag, det politiska bandet Greenjolly, som fick sitt genombrott på scenen i den orange revolutionen. Men kommer någon att nämna eller fråga om vicepremiärministerns telefonsamtal till valkommittén, som sägs ha gjort att bandet – »rätt« band – vann, mot alla regler och bestämmelser?
Samtidigt smids större planer.
På Freedom of Choice/Poras kontor är planeringen i full gång för att starta en internationell organisation, International Democracy Institute. Dess syfte är att med det ukrainska exemplet genomföra regimskiften i resten av forna Sovjetunionen. Redan nu har de bildat broderorganisationer i Azerbajdzjan, Uzbekistan, Kazakstan, Moldavien, Vitryssland och sist men inte minst – Ryssland. Finansieringen är redan säkrad, USA:s kongress har nyligen klubbat igenom en kvarts miljard dollar till demokratibygge i forna Sovjetunionen.
Schackmatt!
Johannes Wahlström
Johannes Wahlström är frilansjournalist och medieforskare.
National Endowment for Democracy (NED)s underorgan:
Freedom House: under ledning av f.d. CIA chefen James Woolsey
National Democratic Institute: Demokraternas biståndsorgan under ledning av f.d. utrikesminister Madeleine Albright
International Republican Institute: Republikanernas biståndsorgan
US Agency for International Development: Finansieras liksom NED även av kongressen under ledstjärnan »Foreign aid in national interest«
Eurasia Foundation: Underorgan till USAID
Renaissance Foundation: ekonomiskt fristående samarbetspartner under ledning av finansmannen George Soros
Sida: »Grytsenko är sympatisk och smart«
Det ukrainska valets största vallokalundersökning genomfördes av fyra institut som beskyllde varandra för politisk jävighet och samarbetet sprack. Sida fortsatte att finansiera undersökningen trots att den därefter genomfördes av enbart Kiev International Institute of Sociology och Razumkov Centre vars chef även var chef för Jusjenkos valstab.
Mirja Peterson är ansvarig för Sidas Ukrainaavdelning. Att valundersökningsorganisationen skulle kunnat vara partisk eller ovetenskaplig kan hon inte se, trots Anatolij Grytsenkos dubbla roller.
– Om du hade träffat Grytsenko, hade du förstått att han är en bra och sympatisk man, förklarar hon. Han är mycket smart.
Hon förklarar att de två uteslutna organisationerna var oprofessionella och partiska för Janukovitj. Hon har inga belägg för det, men försvarar sig med:
– Vi gjorde som resten av givarsamfundet.
Sida och övriga finansiärer träffades i Renaissance Foundations lokaler i Kiev och enades om en gemensam strategi. George Soros organisation koordinerade projektet och ansvarade för kontakten med de lokala instituten.
– Jusjenko är ju en bättre och västvänligare president, han vill ju gå med i EU, det är inget snack om saken att han är bättre, säger Mirja Peterson.
Bland ukrainarna vill däremot endast en femtedel gå med i EU. Men Mirja Peterson har bestämt sig och Sida satsar ytterligare 60 skattemiljoner på sin favoritkandidat i Ukraina.