Galagobloggen

söndagen den 14 mars 2010

Ga-ga-ga-ga-gaaalAAAAGO saru?!

090505



Kolbeinn Karlsson. Foto: Idha Lindhag-Nardelli.


Vad har hänt sen Galagobloggen saligen insomnade minst ett år sen? Varför har det hänt? Ja, kära läsare, du kan nog inte få reda på varför, men lite annat smått och gott som inte får plats på framsidan. Sista gången jag skrev ett inlägg här handlade det om Crackfestivalen i Rom. I år kommer undertecknad att besöka nämnda festival igen, kanske i egenskap av tecknare, kanske i egenskap av turist, vän, förlagsmedarbetare, gäst, eller alltihop. Valerio Bindi, som håller i arrangemangen kring festen bjöd in mig för länge sen, och det finns få ställen som jag uppskattar att var på så mycket som i hans gästvänliga hus. Maria-Pia, som bor hos Valerio, och Luca som äger huset, är dessutom de mest generösa och roliga vänner man kan tänka sig. I år vet jag att flera kollegor åker ner, så det kommer säkert bli riktigt fint!
Galago åker dessförinnan till New York och MOCCA-festivalen, seriefestival som utspelar sig i New York och som gästas av många intressanta förlag så som Fantagraphics, Drawn & Quarterly, Top Shelf, mfl. En drös med nordiska serieskapare far dit likaså, bland dem Emily Östergren som vi sett i Galago, Joakim Pirinen (som ju knappast behöver nån introduktion), Niklas Asker som debuterat direkt för TopShelf, Bendik Kaltenborn som är på stark frammarsch med sitt Dongery forlag, Galagos egen Mats Jonsson inte att förglömma som ju ges ut på TopShelf nästa år, mfl. Det blir en kul vecka. Jag tror inte jag sett fram emot en resa så mycket sen förra årets Tokyoresa, då Galago ställde ut på svenska ambassaden. Tokyo var stundtals rätt kämpigt, det var en hel del jobb med att sätta upp utställningen, men en hel del kul att se stan och äta fantastisk mat.
Som nämnt tidigare gav vi ut Kolbeinn Karlssons Trollkungen, Jeffrey Browns Fumlig och Anneli Furmarks August & jag i samband med Small Press Expo -tre böcker som inte skäms för sig. Anneli var väldigt nöjd med att ha fått en jätteartikel i Svenska dagbladet, och vi med förstås. Jeffre Brown blev intervjuad stup i kvarten, han hade aldrig tidigare varit intervjuad i Tv sade han, så det kändes kul att han fick lite upprättelse. Kolbeinns underbara värld har ännu inte fått tid på sig att upptäckas riktigt av pressen men vi räknar inte med mindre än att det går alldeles lysande. Ok, nog med skryt nu och mer självrannsakan. Vad ska vi ta upp? Finanskrisen? Nja, vet inte, det man kan säga är väl att det är konstaterat att för att stävja krisen måste man både producera och läsa mer serier. Galago gär sitt bästa för att förena dessa två enheter, och jobbar vidare på att göra alla läsare av vår produktion glada.

Glada vårhälsningar!


You must be on Crack!

080627

Crack!-festivalen i Rom blev 2008 en mycket fin upplevelse. Rom bjöd på värme, både konkret vädervärme, med omkring 37 grader i skuggan, samt varm generositet och öppenhet. Festivalgeneralen Valerio Bindi ordnade med husrum, fint utställningsutrymme i det gamla fortet som en gång huserat hundratals fångar nån gång på 1800-talet. Crack!-festivalen är ett till större delen idéellt arbete utfört av deltagare, arrangörer, boende eller engagerade i Forte Prenestino. Fortet är ett s.k. "Centro Sociale", ett socialt centrum som huserar folk -konstnärer, vänsteraktivister, osv. Det finns i Italien ganska många "Centro sociale", i Rom ett trettiotal, varav de flesta är ockuperade övergivna byggnader. Anledningen till detta omfångsrika nät av aktivistcentrum kan kanske härledas ur den politiskt mycket röriga, för att inte säga oroande situationen i Italien, där högerflanken får ett allt starkare grepp, och där det ena kulturprojektet efter det andra som initierats av tidigare vänsterregering läggs ner.

I Forte Prenestinos katakombliknande korridorer äger utställningen rum, en utställning till stora delar dominerad av sydeuropeiska konstnärer/serietecknare. Galago hade sedan förra året sin heders-lounge "The Galago Lounge" eller "Il salotto Svedese" och gavs även utrymme i den bästa uställnings-"cellen" bredvid Le Derner Cris cell där ultrabegåvade Dav Guedin ställde ut sina teckningar. Kanske var vi något oförberedda på det utrymme vi fick, men lyckades ändå ta plats. Vi hade även ett bokbord där huvudparten av försäljningen togs upp av den internationella Galagoantologin. Den italiensk-svenskproducerade antologin Ponti som gjorts på Galagomall med medverkande som Marco Corona, Loka Kanarp, Marcus Nyblom, Liv Strömquist mfl. uppskattades stort. På bilden: Marco Corona.

Några fler bilder kommer småningom, så fort vi grävt fram kameran ur väskan! Varma sommarhälsningar, Galagoredaktionen


Tokyorapport -hemma igen!

080610

De tre redaktionsmedlemmarna Klenell, Jonsson och Nyblom är ganska nyligen hemkomna från Tokyo och Rom hägrar redan om c:a 10 dagar vid horisonten.  

 

Tokyo är vidunderligt, gigantiskt, vackert, en strid ström av intryck, människor, mat och snygg formgivning. Den svenska ambassaden, belägen i lugna finansdistriktet Roppongi, visade sig ha en alldeles utmärkt utställningshall, precis lagom för Galagos ändamål.

En del av utställningen: Saras Graners, Mats Jonssons, Sara Olaussons bilder,

Marcus Nybloms skulptur samt i fonden Christer Järeslätts skrapfoton av serietecknare.

 

Vi anlände på förmiddagen i varierande skick, Klenell hade ungdomsparty bredvid sig på planet medan vi andra förskonades något sånär. Kulturattaché Anette Masui bjöd på middag och tipsade om diverse roliga barer och sightseeing att göra.

Vernissagen blev succé, med drygt 200 besökare samt c:a 100 besökare på seminariet med föredrag av de inblandade. Många frågor ställdes av åhörarna vad vi tecknare inspirerats av -Simon drog ned skratt och applåder när han berättade om sitt intresse för japanska godisförpackningar och allt som är "kawaii" (gulligt på japanska).

Vernissagen.

 

En stor stad som Tokyo sover givetvis aldrig (drygt 8,6 miljoner inv.). Mina starkaste intryck kommer från att ha druckit umeshu (plommonvin) på minimala barer i Golden Gai-området, kommit hem klockan sex morgonen därpå, ätit "stir fried hormones" på uteservering under tunnelbanan i Ginza, ruinerat mig på Mandarake, den största affär för begagnade serier och figurer (8 våningar) jag besökt, ätit fugu (blåsfisk) för att sen gå på karaoke till 7 på morgonen och därpå väckt av en stackars stressad Jocke Pirinen för att vi skulle åka till flygplatsen kl. 8. Jag har inte haft så kul på länge.

I Golden Gai, bardistrikt med stor mysfaktor.

Från vänster Fredrik Nilsson, Mats Jonsson, Sara Granér, Liv Strömquist.

En helt vanlig (?) klädbutik med svensk-klingande namn.

 

Mer bilder kommer...

Alla foton J. Klenell.


Dagsrapport

080601

Photobucket

Hej hej hallå dagboken. Tänkte att ni kunde vara intresserade av att se dag två av utställningen så här kommer ett litet "rockfoto" direkt från Tokyo.


R U IN TOKYO MF!!!

080531



Shit påmfritt!! Vi har landat. Vi har gått till angrepp. Vi är anklagade för att inte vara söta men hävdar bestämt att vi bara är söta på ett annat sätt. Vi har mött sveriges militärattaché. Vi firar i champagne och bygger utställning. Det är hårda dagar på Galagoredax med andra ord. Man kan inte ha roligt jämt.


"Genom en panel, mörkeligen"... Eller, "Såsom i en serieruta"... Eller "Through A Panel Darkly"

080520

Galagoredaktionen och dess medarbetare går igenom ett skede av konvulsioner, en närmast oregerlig tillväxt, vi förökar oss genom delning och genom märkliga utväxter -snart har Mats åtta armar och Klenell nära femtio. Vi ömsar skinn som en orm och kommer glänsande ut på andra sidan jordklotet, i självaste Tokyo. Undertecknad har designat en affisch för ändamålet att göra reklam för ett gäng eminenta serietecknare som ställer ut sina original i Svenska ambassadens tjusiga lokaler.

Och här finns en länk till ambassadens hemsida som beskriver det i rak, officiell prosa: Through A Panel Darkly, Swedish Embassy, Tokyo.

Den 28:e maj bär det av. Medverkande i denna den svenska serievärldens främsta exportunder är Anneli Furmark, Sara Granér, Mats Jonsson, Kolbeinn Karlsson, Åsa Grennvall, Simon Gärdenfors, Gunnar Lundkvist, Knut Larsson, Joakim Pirinen, Lars Sjunnesson, Liv Strömquist, Sara Olausson och eder undergivne tjänare Marcus Nyblom.

Kärntruppen av resande består av Galagoredaktionen, samt Pirinen, Granér, Gärdenfors och Strömquist. Vi kommer även ha stor hjälp av Stina och Victor från Konstfack som assisterar i hängningen av tavlor och skulpturbygge, mm.

Vad händer så i Tokyo undrar ni? Jo, först av allt tar vi oss ett dopp i ambassadens pool. Sen sover vi. Sen gör vi utställningen. Sen har vi seminarier som redan rönt stort intresse. Vid vernissagen skall tydligen skall en mangafigur från en lokal tv-kanal komma på besök, varpå den svenska ambassadören måste säga nånting i stil med "Vi är glada och välkomnar mangafiguren si och så till den svenska ambassaden". Mats är inbjuden till denna tevekanal för att medverka i ett soffprogram. Lokalteve i Tokyo kan nog tänkas ha några miljoner tittare... Jag får enligt rapport min affisch i världens största dagstidning (som är Japansk) i en artikel om allt går bra... Eh... Jo det är sant.

Redaktionen har som sagt kokat över, vi har haft fördubblad styrka ett tag, vilket kanske kan hjälpa alla inblandade, tecknare, läsare, osv. att uppleva Galago som en tidskrift som rusar fram i expressfart och lyser upp tillvaron i sommarmörkret!

Vi kommer givetvis rapportera mer om det längre fram.

Innan Tokyo åker jag ensam till Norge och Oslo Comics Expo för att representera Galago där. Det skall bli riktigt kul att jämföra vår egen SPX med Oslos motsvarighet som verkar vara väldigt intressant, med namn som Johnny Ryan, Igort, Daniel Szezelj, Killoffer och många fler! Bendik Kaltenborn, en av Norges intressantaste serietecknare som just gått ut Konstfack har vänligen ordnat soffa åt mig att sova på. Missa inte hans fantastiska tecknade film, ett examensarbete som just nu visas på Konstfacks fina Vårutställning.

Lite mera skryt: både i morgonens Dagens Nyheter och Expressen finns hyllande artiklar om Marjane Satrapis senaste bok "Kyckling och plommon" som ju är nyutgiven på Galago förlag! Nedan följer citat och länkar.

"Kyckling med plommon är kort sagt ett berättarekonomiskt under. En skildring av ett svunnet Iran. En samling skarpa, ibland burleska, släktminnen. 85 sidor om livets värde och dödens nödvändighet som väger tyngre än en trave standardprosa." -Stefan Helgesson, DN 20/5

"Marjane Satrapi drar ett streck och vi skrattar åt våra egna liv." -Britt Edwall, Expressen 20/5.

 

Dessutom, för att nu pracka på er ännu mer självgodhet lägger vi ut en länk till Dagens Nyheters stora artikel om Svenska serier på USA-export. Vi citerar: som japanerna har beskrivit den kommande Galagoutställningen "Through a panel darkly" på svenska ambassaden i Tokyo: "Det här är inte serier, det är konst."




Simon är på G!

080416

Det händer mycket just nu kring allas våran Simon Gärdenfors. SIMONS 120 DAGAR är, med lite mer än en vecka kvar till boksläpp, centrum för seriesveriges uppmärksamhet. Du missade väl till exempel inte den stora intervjun i DN nu imorse? Om du vill vara säker på att få boken kan du redan nu förbeställa den från vår hemsida.

 

Nästa helg är det dags för releasefest för boken. Den 26:e april, mitt i seriemässan SPX, smäller vi till med en knakelibrakfest på Kägelbanan vid Mosebacke. Från och med 22:00 är festen öppen för alla, och då tar club Indierave över musiken (eller "Indierav" som DN skrev, vilket lär betyda röv på värmländska). Åldern är 20 år och priset 100 kr. Senaste nytt om festen hittar du i Galagogruppen på Facebook. För du är väl vän med Galago på Facebook?

 

 

  

Simons 120 dagar genomförs med stöd av Konstnärsnämnden, Sveriges bildkonstnärsfond, samt stiftelsen för Framtidens kultur

 


Tävlingen är avslutad!

080401

Så är då äntligen den icke publikfriande läsartävlingen i hamn. Inte för att någon svarat rätt, eller nästan rätt, eller nästan nära, utan helt enkelt för att livet måste fortsätta.

Vi tackar för alla fina gissningar vi fått in, men tyvärr måste någon vinna. Juryns beslut är att VICTOR HÅKANSSON tar hem bucklan med motiveringen:
"Vissa människor gissar en gång. Victor Håkansson gissar tre. Att han dessutom gissar två gånger på samma svar tyder på både mod och beslutsamhet"
Victor, skicka ett mail till galago@ordfront.se med din adress och önskemål på premie från vår webshop. 



Svaret på vilken bok det verkligen är som stödjer upp bokhyllan i Ordfronts förråd får vänta, kanske får ni veta någon annan gång. Det enda som är säkert är att man är lyckligare om man inte vet.



Presenter! Presenter!

080326






Gåvor är det nya Galago. I alla fall om man är prenumerant. Och det är man ju. Ingen kan väl ha undgått Sara Granérs eminenta kukkort i senaste numret. Skräm dina fiender och uppmuntra dina vänner med denna gåva som är större än livet. Nästa gång kan jag avslöja att ni prenumeranter, våra bästa kompisar kommer att få en förhöjd läsupplevelse. Vår kompis Björn (han som håller långa monologer i Slagsmålsklubben) har nämligen gjort ett helt fantastiskt Danny Elfman-artat soundtrack till Galago 93 som vi skickar med i prenumerantspåsen. Så skynda er att teckna en prenumeration om ni vill stå först i kön till Galagos fiskdamm. Jag vet inte om det är första gången som man satt musik till en serietidning men jag kan avslöja att det funkar.


Vi uppskattar för övrigt Jens här ovan och hans vilja att bidra. Han skickade nämligen sitt kukkort till oss. Inte ens Galagoredax undkommer den stora kukskörden.


Titta mamma! Vi har gjort vårfint

080320



Skåda Galagos vårutgivning so far. Det kanske har smugit in en dummy eller två på den här bilden men alla böcker på bilden har gått till tryck och kommer snart till er. Men visst är det vackert, och det är ändå ännu mer böcker på ingång. En krona på verket är ju den goda Simons 120 Dagar som borde ligga här då den gick till tryck i förrgår, men ni kan ju bara föreställa er hur snygg den kommer bli.

Glad påsk!


Underbart är kort... men underbart. Ur DN 080317

080318


TÄVLING!

080313

Praktikantens blogg, stjärndatum torsdag 13 mars
Att vara praktikant medför en hel del springande ner i Ordfronts mörka källarlager. Detta är inget annat än en katakomb av bokhyllor som burit fler böcker under sin livstid än jag vågar tänka på. I ett trollkarlsbibliotek där någons logik är en annans labyrint har jag flera gånger nu funnit mig letandes efter bortglömda titlar. Någonstans i det dunkla mörkret tycker jag mig ibland ana skeletten av forna Galagopraktikanter, vars andar fortfarande letar efter något, rastlösa och rädda för att återvända utan att fullfölja uppdraget som fört dem dit.

Nu till tävlingen: Sist jag var nere i Ordfronts lager såg jag att en av bokhyllorna balanserats upp av en bok som körts in under ett av benen. Titeln på boken fick mig att le resten av dagen av olika anledningar. Kan du gissa titeln på boken, eller ge ett roligt förslag på vilken bok det skulle kunna vara belönar vi dig med en present från samma förråd som står i fokus för hela tävlingen. Du kan till och med få välja priset. Kom ihåg att du inte måste gissa rättast, bara bästast!

Maila in ditt svar till oss, galago@ordfront.se, eller skriv ditt svar som en kommentar på detta inlägg så att alla kan njuta av ditt svar.

Lycka till!


If you'll do one for moma'...

080312

 

Photobucket

 

Den nya Galagoflyern ligger nu i vårt förråd i väntan på att spridas över landet. Vi behöver din hjälp med detta och är villiga att ge dubbelt tillbaka. Om du kan tänka dig att placera ut ett antal flyers på dina närmsta allmäna platser, allt från bibliotek till väntrum, så får du en valfri Galagobok eller T-shirt från oss. Helt enkelt ett riktigt fint erbjudande!

 

Kontakta oss på galago@ordfront.se om du är intresserad! Skriv där med din hemort och din önskepremie! 



Vi uppdateras i realtid

080306



Lite pyssel var det allt kvar. Men nu går vi och lägger oss tycker jag.


Ett tillkännagivande

080306



  Även en Galago byter ibland namn och färg. Efter många om och men se tog vi det redaktionella beslutet att hotta upp Galago INT projektet lite. Vi vill därför här och nu presentera From the Shadow of the Northern Lights. Vår nya bokserie helt på engelska. Galagotiteln blev lite förvirrande och vi insåg på vägen någonstans att INT faktiskt inte betyder någonting någon annanstans än i Sverige. Galago INT lever vidare som namn på hela projektet med de internationella samarbetena men bokserien har fått ett eget liv som vi hoppas ska göra att projektet bara blir ännu större.

Imorgon går i alla fall hela klabbet till tryck till sist efter fem månaders stenhårt arbete. Vi måste passa på att tacka alla medverkande tecknare för ert tålamod, Sebastian för grundöversättningen och framför allt Petter som lagt ner så jävla mycket jobb så man nästan svimmar på det här.

Nu börjar den verkligt roliga resan snart då vi ska börja använda antologin också. Vi ses på releasefesten om några veckor hoppas jag.


Pompa och ståt är det nya Galago

080218


Spana in

080201

Hej

Lite snabb rapport från skyttegraven här. I morse så kom till sist den väntade Einsteins fru-boomen i och med DN´s intervju. Idag har telefonen gått varm med allt från Serieteket till TV4 som vill att Liv ska komma till dem och prata om boken som redan av ETC´s recensent Anna Jörgensdotter fått "pris för bästa omslag. Sen får den pris för bästa innehåll. Sen får den dessutom pris som årets roligaste, årets smartaste och årets viktigaste." Läs hela recensionen här.

Aja. Nu drar det iväg.

Jo, ni kan köpa boken här redan idag.


Vår nye vän sover över

080124

Jag växte upp på landsbygden i norra Värmland. Jag tror det var typ fem kilometer till närmsta skolkamrat så rätt mycket tid på terminen tillbringade jag i väntan på att mina kusiner från Stockholm skulle komma och hälsa på under loven. Jag kan än idag minnas den spända förväntan man gick runt och bar på veckorna innan och hur fasligt kul det var när de väl dök upp.

I alla fall så blev det idag klart att vår nye vän Chris Staros från vårt samarbetsförlag Top Shelf i USA kommer och hälsar på oss under SPX. Jag kan väl inte direkt påstå att det är samma grej som att se fram emot veckor av skidåkande eller kojbyggande men att det ändå känns sjukt kul att få ta emot så celebert besök. Galago INT blir bara roligare och roligare ju mer det utvecklas och det kommer bli oerhört spännande att se vad det här resulterar i i slutändan.


Fast i Seriestaden

080113




Så var min första partyweekend i Malmö till ända. Livs nya bok Einsteins fru levererades till den fullsatta festen och sålde slut på någon timme. Ni som inte fick tag på den där får helt enkelt ge er till tåls till nästa vecka då den fullständiga upplagan kommer från tryckeriet. Under tiden så kan ni götta er med den här omslagsbilden på Fabian Göransons nya seriealbum Kirurgi. Anledningen till titeln är för övrigt att Fabian under den kreativa processens gång genomgått inte bara en utan två blindtarmsoperationer.

I alla fall. Just nu befinner jag mig på Benjamin Stengårds golv efter en lördag av ren illvilja som spenderats med Kolbeinn Karlsson, Sara Granér och Benjamin själv. Resultatet av denna dag kommer garanterat att märkas i Galago framöver. Nu ska jag vara gästlärare på Kvarnby FHSK där Serieskolan håller till. Dag fyra av nio har gått till ände och min hemlängtan är inte alls så fruktansvärd som jag trott.

Mats är kvar vid Galagorodret där hemma och verkar sätta ihop en av de fetaste Galagosar jag någonsin kastat en plirig blick på. Under tiden så får jag både cigg till maten och pilsner före lunch här i syd. Det blåser ljumma östliga Galagovindar.


Fest i Seriestaden!

080107



Hallå gott folk. Ville bara passa på att berätta att det är fest i helgen. Vi firar att Liv Strömquists album Einsteins fru kommit med färjan från Lettland.

Här är en specifikation för förhållandena.

Fredagen den 11 januari

RELEASEFEST för Liv Strömquists nya seriealbum "Einsteins fru"
på Café Barbro, Norra Skolgatan 10 i Malmö.
 
På scen: Le Bombe
DJ:s ! Dans! Öl! Glada vänner! Kändisbartenders! Serier! Mingel! Utställning och fanzineförsäljning med Dotterbolaget!
Ta med vänner & bekanta och kom från kl. 20.00!

Jag är där och du med hoppas jag.


Den som sa´t han va´t

080103

Gott nytt jävla Galagoår på er vänner och fiender där ute. Vi har tagit oss igenom ett besudlat 2007 med stil, klass, hyfs och fason. Vi har fyllt våra magar på danskt vis under mellandagarna. Vi har absolut inte börjat försöka slå i någon att vi står på några trötta jävla barrikader. Vi ligger under dem. Vi är barrikadens pilsnerrusiga fundament. Nu börjar allvaret tamigfasen.

För tre minuter sedan läste jag Frej från Slagsmålsklubbens intervju med Simon Gärdenfors angående hans projekt Simons 120 dagar. Herreminjesus. Det är så att Mötley Crüe skulle rodna. Vänta och se gott folk. I nästa nummer får ni i alla fall inte bara läsa om resan i intervjuform. Vi bjuder även på lite "behind the scenes" material och en blooper eller två.

Jo, sen så är ju snart Fabian Göransons nya mästerverk Kirurgi på väg till tryck. Vi har valt att skicka Fabians tryckfiler till Kuba för att få en skön revolutionär anda över papperskvalitén. Kamrat Pablo Menitra som basar över  La impresora di gente garanterar ett felfritt tryck på papper så vitt som Kamrat Fidels själ.

Staffan på Staffars ville att man skulle säga vad man tror och önskar om serieåret 2008 och det kan jag väl bjuda på här lite i smyg. Han skrev något om rena genreserier, men då jag inte vet vad det är för något (Porr?) så blir inte det med på min lista. Jag är lite obekväm med sånt här men vafan. Here goes nothing:

Önskelista:
Att Galago INT som är mitt eget lilla hjärtebarn blir ett projekt som får utrymme att växa och att fler internationella utbyten kan ske under året.
Att svenska folket ska förstå Fabian Göransons humorgeni.
Fler samarbeten mellan olika delar av seriesverige som faktiskt leder till något.
Blablabla... Galago blablabla... fler prenumeranter... nya roliga serieskapare.... blablabla alla fantastiska böcker... (behöver jag ens säga det här?)

Vad jag tror:
Att fler internationella samarbeten faktiskt dras igång även om vi bara är i startfasen ännu.
Att minst en serieskapare kommer få sitt verkligt stora genombrott i år.
Att minst ett svenskt seriealbum kommer börja bli filmatiserat.
Att Galago kommer stå ännu stabilare under 2008.

Nä, nu pratar vi om något roligt istället.
Vi bjussar på något ur Liv Strömquists nya album Einsteins fru nedan. En tribute till en annan av våra favorittecknare, Åsa Grennvall, som vi också vill passa på att säga grattis till. 
Om allt går som det ska kommer en låda Einsteins fru till Galagoredax på torsdag om en vecka. En kartong som jag för övrigt ska bära med mig till tåget och leverera till Malmö. Thats right. Galago does Malmö vecka tre då jag besöker Kvarnby återigen för att prata med eleverna där och passar på att releasefesta.

Aja, nog med text. Och nu; bild:


En vanlig dag på kontoret i all enkelhet

071218


Det här är Galagos jävla vargborg asså. För er som inte sett den. Och kolla in den här snubben. Underbettet! Påsarna under ögonen! Den orakade och charmigt oborstade attityden. Nej, han heter inte Bromander och ja, han jobbar Galago. Såhär ser man ut när man inte bara ägnat natten åt att skriva ihop en företagsplan utan också hunnit med att höra vännerna Knut Larsson och Mats Jonsson battla i läsning på baren Berlin kvällen innan. Ni som inte hört Mats läsa utan bara njutit hans serier har verkligen missat något. Knut var en rejält positiv överaskning med sina väldigt storyboardartade berättelser där man verkligen kunde se hans bilder framför sig. När jag blir stor ska jag bli som Knut.

Idag mottog jag några av de sista översättningarna till Galago INT, Fabian Göranson har levererat de sista delarna till det än så länge av mig oförtjänt ohypade nya seriealbum han släpper hos oss i februari. Kirurgi heter det och alla ni som precis som jag förälskat er i Fabians rätt annorlunda humor kommer verkligen inte bli besvikna. Men mer om det inom väldigt kort. 

Imorgon ska Galagoredax städa och möblera om på kontoret. Förhoppningsvis så skall vi till sist få lite ordning här.


Serier är ju både text och bild ju

071213

Ok, förlåt mig för de två tidigare enorma textsjoken. Rolig läsning är inte alltid vänligt för ögat. Desto mera ögongodis bjussar vi dock på här. Möt första utkastet till omslaget på Galago INT.



Marcus Nyblom är fan gud och Galago hans profet. Vad tycks? Texten i nederkanten ska väl bli något om Sweden och Comics antar jag. Kom gärna med förslag på vad fanken vi ska skriva. Bästa förslaget får ett friex.


Den åleglatte dj-sjekkeren Marcus Gerdin

071211

Tema norden i dagens bloggande. Inte bara en utan två utländska hyllningar till Galago på sistone. Här är Dagbladet i Norges finfina recension på Hey Princess. Det känns unikt att en pocket får den här typen av uppmärksamhet.

1990-tallets indie-Stockholm vender tilbake med full tyngde når Mats Jonssons praktfulle tegneserieroman «Hey Princess» nå relanseres.

En høstdag for ti år siden reiste jeg og en kamerat på helgetur til Stockholm. En av kveldene dro vi til Söder, bydelen som i 1990-åra ble for Stockholm det Grünerløkka ble for Oslo, og lette oss fram til ei adresse som vi trolig hadde funnet i Nöjesguiden, Natt&Dags svenske moderpublikasjon. Vi siktet mot Hannas krog på Skånegatan, det legendariske utestedet vi hadde lest om i de store svenske avisenes utelivsbilag. 1990-åra var en gullalder for svensk «nöjesjournalistik». Expressen Fredag, Dagens Nyheters På Stan og Svenska Dagbladets City-bilag skapte purunge «krönikör»-stjerner som Linda Norrman Skugge og Andres Lokko (begge er, selv om de ikke lenger er like purunge, fortsatt i full sving og stadig meget leseverdige). Etter at Hannas krog åpnet dørene første gang i 1990, var de fleste kjente ansikter i Stockholms unge musikk- og medieverden å se i kjelleren på Skånegatan. «1993 bodde jag på Hannas krog», har Skugge skrevet. Slik Head On ble det definerende utestedet i første halvdel av 1990-åra i Oslo (rett nok med en temmelig annen musikkprofil), ble Hannas krog en mytologisert adresse for en generasjon svenske ungdommer med drøm om et liv i storbyens lys, hang til lett intellektuell indiepop fra England og et sterkt ønske om jobb i kreative bransjer. «En gång runt 1994 hadde et par av killarna i det nye Eskilstuna-bandet Kent så mycket krita i baren att de var tvungna att göra en gratiskonsert nere på Hannas Källare för att kunna betala av den», mimret Nöjesguiden i fjor.

Dette universet av Jarvis Cocker-etterlikninger, Paul Smith-klær og Saint Etienne-fans fikk sin ultimate hyllest i den svenske serietegneren Mats Jonssons (f. 1973) selvbiografiske - og grenseløst selvutleverende - tegneserieroman «Hey Princess», som første gang ble utgitt i 2002. Fem år seinere sender imidlertid det utmerkede svenske serieforlaget Galago Jonssons tegnede utelivsklassiker ut på ny, i en hendig lommeutgave og med det påkrevde bonusmaterialet. Om Martin Kellerman med sin Rocky-figur er blitt storby-Sveriges fremste tegnekronikør på 2000-tallet, er det ingen tvil om hvem som spiller tilsvarende rolle for tiåret før. Men der Rocky er grinete og bråkjekk, er Mats Jonssons selvbiografiske hovedperson sårere og atskillig mer herjet av alskens bekymringer. «Hey Princess» (som er oppkalt etter en låt av den svenske 1990-tallsindiepopgruppa og Hannas Krog-favoritten Popsicle) begynner vinteren 1993. Den Nietzsche-elskende Mats går på Journalisthögskolan og mister dyden etter tre måneders intens kurtise av sin egentlig ganske kjedelige medstudent Anna. Som så mange med romantiske storbydrømmer, har Mats lagt den bitte lille byen Kramfors i Västernorrland bak seg til fordel for Stockholm. Etter at Anna svikter ham, forvandler den nervøse småbygutten seg raskt til en ulastelig Paul&Friends-antrukket filmvitenskapstudent som med iver deltar i debatten om striden mellom Oasis og Blur, hilser på kjendiser med påtatt selvfølgelighet og arbeider hardt med å sjekke opp «indiebrudar» i Hannas kjeller. Bare på togreisen hjem til jul i Kramfors kan han tillate seg et tankemessig tilbakefall til gammel usikkerhet: «Jag måste köpa alla Blur- og Suede-skivor... och få hångla mer... och knulla! Och köpa mer Paul Smith-kläder...». «Hey princess» er en praktfull skildring av ungdommelig kjærlighet (og sorgen som er dens uunngåelige konsekvens), fyll og skitne, men vinylplatefylte studenthybler - full av smarte referanser til klassisk film og skjønnlitteratur. Her opptrer tidstypiske figurer som Henrik Berggren, frontfigur i 1990-tallsindiebandet Broder Daniel (der Håkan Hellström startet) og den åleglatte dj-sjekkeren Marcus Gerdin, som ifølge Dagens Nyheter (DN) er en karikatur av Stockholm-utelivsprofilen Gustav Gelin. Mats kliner med pene

Elsa mens kameratene hører Prodigy spille på

Hultsfredfestivalen, og møter henne snart igjen på et gjørmetungt Roskilde. Hjemme i Stockholm treffer han jenter som jobber på ICA, men forsikrer Mats at «jag lyder faktiskt Expressen Fredag slaviskt!» Primal Scream, Goldie, musikkmagasinet Pop, kommersialismen i platebransjen, Petters releaseparty og de tidstypiske utelivsromanene til Per Hagman diskuteres. En kveld i 1998 møter Mats den svartkledde kunststudinen Åse, som i likhet med ham selv er Morrissey-fan og regner seg som «ensam och misförstådd». Men Åse har det ikke godt psykisk, og truer med selvmord hvis Mats går fra henne. Som Kellerman utleverer Jonsson menneskene rundt seg like mye som seg selv: Ifølge DN har den virkelige «Åse» fortalt sin versjon av det stormfulle forholdet, også hun i en tegneserie. Jonssons ruter beholder boka gjennom en grunntone av sår melankoli. Mats' konklusjon etter mange søte jenter og mange seine netter på bar er betegnende: «Indiepopen handlar ju om längtan. Bort från småstan, eller tillbaka till en ungdom som man aldri haft (...) Men eftersom lyckan bara kan vara sekundsnabb, dömer indiepopen en till evig längtan efter nått som inte finns». kabu@dagbladet.no

Bildtext: Generasjonsskrift: Tegneserieskaper Mats Jonsson vekker minner hos dem som var unge i nordiske storbyer i 1990-åra, elsket indiepop og ville jobbe med «noe kreativt». Nå gjenutgis svenskens serieroman «Hey Princess».

©Dagbladet

Givetvis kan du köpa boken till exempel här.



Plock och fynd man måste titta

071211

Här trillade jag glatt över en recension från finska Hufvudstadsbladet där man inte bara välförtjänt hyllar Bromander utan även hystar över någon sorts känga till mig för min senaste ledare. Läs och njut.

Vilka ämnen kan man avhandla i tecknade serier? Antagligen precis vilka som helst.

Sedan länge lider vuxenserier av ett slags känslomässig tourettes där tecknare dras till de allra mörkaste skrymslen i det mänskliga livet: prostitution, incest, våld och lidande.

Plocka bara upp ett nummer av den svenska serietidningen Galago och ni förstår vad jag menar: eländet breder ut sig på sidorna redan på ledarplats, där själen liknas vid ett rövhål och ett normalt fungerande vuxenliv är något som inte är en tänkbar möjlighet ens i en avlägsen horisont.

Ibland kan det här verka tvångsmässigt, som om svartvita eländesskildringar var serietidningars motsvarighet till finkultur, ett sätt att visa att man inte blundar för livets baksidor, ett sätt att vara vuxen till skillnad från äventyrsbaserade barnserier.

Men så finns de där exemplen där det hela görs så bra och övertygande att man faktiskt vill vistas där, mitt i äcklet, för att man känner att det kommunicerar någonting på riktigt.

Flera gånger under läsningen av Henrik Bromanders andra seriealbum Tidigt på morgonen är jag tvungen att lägga ifrån mig boken. Det händer speciellt i serien om en helt vanlig familj som håller på att förlora sin son i cancer. Bromander skildrar händelsen ur mammans perspektiv, rösten är hennes egen, plockad ur den dagbok som hon för under sonens sista år. Familjen bestämmer sig för att göra Robins sista tid i livet till någonting fantastiskt , alltså säger föräldrarna upp sig från jobbet, tar ut alla sina besparingar och åker till både Legoland och Bahamas. Däremellan studerar de böcker om döden och märker att krisen påverkar deras kärleksliv i en positiv riktning.

ANTROPOLOGISK GÄRNING

Bromander skriver inte satir. Tvärtom känns hans skildring av den hemska tiden i familjens liv, hans förmåga att gestalta en mammas gradvisa nedgång i alkoholism och sorg, så smärtsamt äkta att man undrar hur han egentligen gör sin research.

Och det finns flera exempel i det här mästerliga seriealbumet. Bland annat en briljant historia om en man som förlorat sin fru i Estoniakatastrofen och som blir besatt av att bärga hennes lik. Också han säger upp sig från jobbet och börjar ta dykarlektioner. Resten kan ni säkert räkna ut.

Trots att de ämnen som Bromander återkommer till våld, familjetragedi och ensamhet känns rätt utforskade blåser han nytt liv i dem, inte minst genom sin förmåga att aldrig vika av från det utvalda spåret, att aldrig komma med några pubertala blinkningar till läsaren. I stället låter han sina huvudpersoner komma till tals.

Ett av proven på Bromanders övertygande gestaltningsförmåga är serien om Bernard Padané, en fransk strukturalist och antropolog som studerat under Claude Levi-Strauss. Serien sägs basera sig på en biografi av Henri Pontcet-Homme. Problemet är bara att Pontcet-Homme inte finns på riktigt, och det gör inte Bromanders antropolog heller. Men skulle man inte ha Google vore det omöjligt att veta det, så bra är den här historien berättad. Att Bromander mitt i sitt seriealbum gör ett porträtt på en antropolog som studerat incestuösa ritualer i Amazonas kanske också säger något avgörande om Bromanders egna antropologiska gärning (här finns också en serie om en dömd pedofil).

Bromander tecknar inte snyggt, hans serier är enkelt gjorda och väldigt texttunga. Han kunde ha skrvit noveller i stället, men även om det inte finns några värderingar inplacerade bland rutorna så uppstår det en nivå av naivism, en slags oskyldighet hos berättaren, som jag definitivt skulle sakna om det här var en novellsamling.

PHILIP TEIR

Beställ boken här till exempel.


Vi släpper in färgen

071203

Får vi lov att presentera omslaget till Liv Strömquists nästa bok Einsteins fru, ståtligt formgivet av Elin Almered. Januari månads stora måsteköp helt enkelt. Alla ni som, likt oss, älskade Hundra procent fett kommer att falla pladask för detta fantastiska seriealbum. Om ni ber snällt så kanske vi förhandsbjussar på något av materialet här i bloggen.


Vi borde väl avlägga rapport om Galago INT också. Tira in det här regalskeppet;

 

 
Det här är Sara Granérs fantastiska baksida till Galago INT. I princip så är hela antologin levererad och klar, men innan allt är avklarat så låter vi det vara. Jag återkommer innan slutet på veckan med fler knep och knåp kring detta. Nu kom Simon Gärdenfors på besök så vi får höras senare.


Har du fått din Galago?

071105

Jo, i och med att vi genomfört en större omarbetning av prenumerationssystemet samtidigt som vi haft ett väldigt stort utskick med förnyelseavier så känns det som att möjligheten för strul kring utskicket av Galago 91 är större än på länge. De flesta ska ha gått ut, men hör av er på vår mail galago@ordfront.se om det är så att ni inte fått den.

 

Vi återkommer.


Vi har fått nya kompisar!!!

071022

Jag har ju snackat ett tag om att diskussionerna varit igång om att samköra Galago INT med ett amerikanskt serieförlag och vi har ju fått vara lite hemliga med det då vi faktiskt inte vetat vilka som skulle säga ja och om någon skulle göra det alls.

Idag damp dock det här ner i mailboxen:

Hey Johannes,
Thanks so much for thinking of Top Shelf here. I know that Brett Warnock (mybusiness partner) and I are both fans of Galago, and think it's an amazinganthology/publication...


Fatta!! Vi har fått intresse från Chris Staros och Top Shelf. Med andra ord så är nu Galago INT minst sagt på benhårt allvar. (Som att det inte var det tidigare)
Det känns som att det här börjar bli ett riktigt hedervärt projekt.

Ibland är det kul att jobba Galago.


Jobbar din morsa på Galago?

071018

Det är hårda tider på redax, mycket att göra, böcker att producera, resor att planera och märkliga saker att leverera. Galago vol. 91 som precis lämnat tryckpressarna är redo att skickas ut till er govänner så fort som någon hos distributören behagar trycka på den röda avfyrningsknappen. Vi är snart där.

Precis i det läget så har jag beslutat mig för att dumpa Mats några dagar och dra till Rom för att hänga med Crack!-folket istället. Var på en serieutställning igår i en gammal katolsk kyrka och sen såg jag en massa monument. Och gosse! Vi har planer för 2008. De är inte kloka de där romarna. Det lutar starkt åt att vi åker ner i sommar igen.
Här är det i alla fall 24 grader ute nu, blå himmel och vårvindar. Har inte fattat ännu att jag reser hem i natt. Alla som var med i somras får varma kramar härifrån från Valerio, Georgia, Cecilia och gänget.

Men skit i det. Det är inte därför jag skriver här och nu. Jag har nämligen fått en massa frågor om Galago INT från när och fjärran så jag antar att det är dags att slå fast spelreglerna. Så här är det:

  • Antologin ser ut som en vanlig 200-sidig Galago fast med bara serier och på engelska. Alltså, inga intervjuer eller noveller.
  • Den är planerad att komma från tryck i februari vilket innebär att  jag vill ha allt material inskickat den 20:e november. Observera att det är SENAST den 20:e som gäller.
  • Samma arvoden gäller för Galago INT som för vanliga Galago.
  • Skicka för guds skull inte era egna översättningar av era serier utan vi tar in en översättare som går igenom hela materialet. Detta för att hålla en jämn nivå hela vägen.
  • Längden på serierna kan hålla samma nivå som i vanliga Galago alltså någonstans mellan ca 1 och 30 sidor men tänk på att det kan vara svårare att få med en lång serie då det ska vara någorlunda mångfald.
  • Det är nya serier som gäller (även om jag förbehåller mig rätten att göra vissa undantag här). Detta så vi har möjligheten att sälja den i Sverige och så den ska vara så rolig som möjligt att producera.
  • Vi har samtal med förlag i USA om meddistribution där men då ingenting är klart så återkommer vi på den punkten.
  • Alla är givetvis välkomna att skicka in och även om urvalet är hårt i och med att det bara är ett nummer så finns ju alltid möjligheten att vi kan publicera materialet i vanliga Galago.
  • Lyckas vi få projektet att gå runt kommer vi givetvis fortsätta med det som en årlig företeelse.
Tror jag fick med det mesta nu. Hör av er på mailen om det är något mer. Man glömmer så lätt saker här i de södra delarna av kontinenten. Vi tar ett glas rött på det här va?


Vår vän har fest och ni är välkomna

071005

Nu ska ni få höra här. Ikväll så slås klackarna i taket på Café Edenborg i Gamla stan då Marcus Nybloms seriealbum Skissbok har releasefest. Jag tror att det börjar typ 20:00 och Den stora sömnen spelar svinbra musik. Vi är där. Är ni?


Fetare, snyggare, bättre!

071003

Oh, min jösses vad jag är trött just nu. Jävlar i min lilla låda. Är det inte releasefest för Bromanders nya album så är det bokmässa och är det inte bokmässa så är det Galago vol. 91 som ligger på lur och kommer från tryck inom kort och är det inte Galago som lurkar i hörnet så är det releasefest för Hey Princess på Kolingsborg på fredag. Festen börjar 22:00 och kostar hundra pix. Första hundra betalande besökarna får boken alldeles gratis. Ni kanske förstår att jag ber om nåd och förtröstan. Vi hinner inte blogga just nu helt enkelt. Nästa vecka ska jag lägga upp lite bilder från hela kalaset. Håll er till tåls mina små och nöj er tills vidare med denna sketasnygga flyer.

 

 

Photo Sharing and Video Hosting at Photobucket


Stöd din lokale Bromander

070918

Photo Sharing and Video Hosting at Photobucket

Gott folk. Nu har vi till sist sett de första exemplaren av Tidigt på morgonen och min gud så vacker den är. Den riktiga leveransen dyker dock upp på fredag morgon. Då får vi äntligen se alla tre titlarna. Det kommer bli folkfest på Bellmansgatan 30, det lovar det här skäggmiffot er. Det verkar som våra lettiska tryckare Alexei och Anatolj ansträngt sig till fullo för att få ordning på det hela. Därför är även de förhandsbeställda exen någon dag försenade. Jag hoppas ni har överseende med oss i detta.

Jo, sen gick Galago, som den mycket globala apa hon är iväg på tryck i Finland i förra veckan. Så nu kan ni snart sluta hålla andan i väntan på er favvo-bushbaby. Den kommer inkrypandes genom brevinkastet i mitten på oktober.

Mats är back in business också och det kan jag tacka min lyckliga stjärna för. Det har inte varit så här kul att jobba Galago på länge.

Jag vill även passa på och förhandsglimta här och nu att det är fest på g. Till och börja med så är kravet från och med nu att alla som befinner sig i Göteborg under bokmässehelgen måste följa de direktiv som är inpräntade i föregående inlägg.

Ok? Bra, då är vi överens och ses där.

Ha det så fint. Nu ska jag på mässa.


PARTAJ!

070907

Photo Sharing and Video Hosting at Photobucket


Så var vi på án igen

070816

 

Här ser ni Sara Granérs omslag till fantastiska Galago 91. Det blir en oväntad mix i nästa nummer nu i oktober må jag säga.
Lite mognare men samtidigt ack så pubertal.
Gunna Grähs illustrerar en novell om en man som kidnappar sin hemtjänst och tvångsmatar henne med chokladpudding i Pontus Erikssons ICA. David Liljemark avslutar Boltzius och Tom Karlssons Det gröna grundet tar vid som följetong. Liv Strömquist ger sig på en nationalskald, Henrik Bromander går ner i gruvan, Marco Corona låter oss uppleva en nekrofils vardagsbekymmer och sedan får vi den där matiga intervjun med Pontus Lundkvist vi alla väntat på. Det och så oerhört mycket mer givetvis. Allt detta i oktober.

Återigen vill jag även påminna om möjligheten att förhandsbeställa våra septembertitlar till tokrabatt här>>

 

Stora nyheter nu.
I förrgår lyckades jag få loss pengar från ovan till att ge ut en komplett Galagoantologi helt på det engelska språket. Det här är ganska stort ska ni veta då vi inte bara fick pengar till trycket utan även till att kunna ersätta de tecknare som medverkar. Antologin kommer innehålla det bästa svenska materialet men skall, som det är tänkt, även varvas med ett antal utländska storheter. Vi håller i skrivande stund på att diskutera möjlig samdistribution med amerikanska och brittiska serieförlag. Märk väl. Detta är inte tänkt som en liten reklamteaser av den svenska seriescenen, det här ska bli ett 200 sidors praktverk.


Varför hör vi inte av oss???

070719

Jag har varit inne på de coola bloggarna nu, jag vet hur de gör, hur de tänker och jag önskar jag var som de. Tyvärr är så inte fallet. Har jag gått och lagt mig så har jag gått och lagt mig och då blir det inte mycket skrivet här. Nu är dock semestern över och den karga verkligheten drar över ens lekamen som farsans sandbläster. Det är dags att blogga...

Vad har hänt sen senast då? Jo, tre galagoböcker är på ingång och åker till tryck innan månadsslutet. Henrik Bromanders andra, helt fantastiska, verk Tidigt på morgonen och pocketvarianterna på numer slutsålda Hey princess och Hundra procent fett av Mats Jonsson och Liv Strömquist. Ni som prenumererar har redan sett vårt amazing erbjudande som vi släppt tillsammans med bokus, och för alla er andra så går det utmärkt att förhandsbeställa böckerna här>>

Jo, sen har vi ju varit på Arvikafestivalen också och jag måste återigen berömma dem för hur smidigt allt gick. Simons och Frejs spelning krävde en del energi att lösa men blev svintrevlig när vi mixade den med CKs spelning i Playaheads tält. Väggen blev den mest magnifika enhetshatgubbe jag sett och Henriks och Alex Face´s uppträdanden gick som en dans. Linton lovade att spränga tältet.

Tack alla som hakade på, det var hur kul som helst. Men nog om det nu. Så fort jag räfsat fram kabeln till kameran så kommer det mer bilder och berättelser därifrån.

Var det någon mer som tog bilder på oss frstn? Om så är fallet så skulle jag hamna i lyckorus om ni hörde av er. Adressen är galago@ordfront.se.

Lätt förvarning: Galago #91 börjar redan ta form, i ruggigt god tid denna gången. Jag kan förhinta om att gamla bekanta som inte synts till på mycket länge dyker upp på oväntade sätt och att vi gör en hyllning till Hordak.

En sista grej. Helter Skelter-gaget på italienska är givetvis signerat David Liljemark. Förlåt David, det var en sån självklarhet att jag helt glömde bort det.

Peez out


Det var internet som gjorde det!

070621

Hemma från Italien nu med ett par rejäla paket inspiration i bagaget. Det är snart hög tid för mig att börja berätta och visa bilder, men min skalle måste reda ut begreppen först. Därför ska jag i stället ta och avslöja att vi numer finns på MySpace och att ni mer än gärna får bli våra kompisar där och kommentera lite i vår gästbok eller så.

Nu ska jag fira midsommar tror jag.


Solen skiner, köp gardiner

070611

Satan i gatan vad varmt det är på redax just nu. Vi borde blogga så oerhört mycket mer, men det är inte helt lätt när det är så oerhört enkelt i sammanhanget att smyga iväg på pilsnerexkursion.

Jo, jag vill bara berätta att Galago kommit från tryckpressarna och är precis så galet jävla bra som vi siat i teblad, handflator och ölslattar tidigare. Ett skrämmande nummer med nya sätt att närma sig tillvaron. Vi greppar viktiga samhällsfrågor som hemvärnet, gud, AIDs och båtar. Köp den i handeln eller börja abonnera så kan du snart glassa runt  med landskapets hetaste stycke sekvenskonst i näven.

På torsdag åker vi till Italien och jag hoppas kunna raportera därifrån med hjälp av modern IT-teknologi men solen inbjuder till parker, cigg, rött kött och allmänt danskt beteende så det är möjligt att vi inte hörs på ett tag. Hör gärna av er och säg vad ni tycker om oss under tiden. Vi gillar att kommunicera tror jag. Är det inte därför vi gör böcker?

Appropå böcker ja. Ni har väl inte missat att Mats Jonssons Hey Princess och Liv Strömquists Hundra procent fett kommer i ny lite fetare pocketform efter sommaren va? Den perfekta gåvan till vänner och bekanta. Livsglädje, stor sorg och asgarv. Sedan är ju Henrik Bromanders väldiga Tidigt på morgonen även den på ingång till Bokmässan i Göteborg. Hela 200 sidor av allt det där som gör Henrik till en av sveriges absolut starkaste manusförfattare och som är anledningen till att vi älskar honom så mycket.

 

Men mer om det inom kort. Nu ska jag ut och steka istället. Vi möts på playan och kanske framför allt på Arvikafestivalen


Vi hade fel men ändå så rätt

070522

 

Vi trodde ju hela tiden att det var Marcus asflotta omslag som skulle bli skyltfönster för CRACK! men i stället så visade det sig vara en tävling mellan vår fram och baksida. Hanna Peterssons urtjusiga baksida kammade till sist hem rollen som galjonsfigur. Då jag redan var stolt som en mor över bådas insats är jag nu mycket glad för Hannas skull. Ni har väl kikat in på hennes blogg va? Italienarna har tydligen förälskat sig i Hanna och vill adoptera henne. Ett stolt och björnaktigt grattis brummar hela redax här på Galago.

Jag kan även avslöja att Galago volume ITA är på tryck i detta nu, provtrycket kom igår och ser himla stiligt ut, Marcus omslag är som en grekisk gud och kontrasterar vackert till Hannas baksida. Det är otroligt vad man kan göra med två händer.

Även Galago vol. 90 är på tryck nu och borde, om ni är kloka nog att abonnera, ticka in i postlådan som runt mitten på juni. 


Det är som en helt annan kultur där nere

070507

 

Härmed bjuder vi på en liten godisbit ur den italienska Galagons flora. Visst är det lite som ett låtsasspråk? Det ger mig vibbar av hur jag som barn hittade en driva med Mafaldaböcker på spanska i granngården. Trots att jag inte förstod ett smack så försökte jag ändå läsa dem.


Ciao ciao Italia

070503



Ja jävlar i min lilla låda. Nu händer det grejer här på vårt tokroliga galagokontor. Pilsnern flödar och med femton sekunder till lämning så har äntligen Galago vol. 90 idag gått till tryck. I bättre tid än på länge, vilket innebär att vi förhoppningsvis inte behöver skicka ut de sista prenumerationsexen två dagar efter utlovat datum.

Och inte bra det. Precis när lättnaden efter tre helgers idoga ölande, släppfester och stenhårt arbete till sist avslutats så kom belöningen som ett brunt kuvert fyllt med hundgodis på posten. Ovan beskådar ni utkastet till omslaget på Galago Vol. Italia. Vår gratistidning som delas ut i Rom under festivalen CRACK! i juni. Marcus Nyblom har gjort ett fantastiskt jobb. Så fantastiskt att bilden faktiskt blivit föreslagen som affisch för hela festivalen.

Så nu är det officiellt i alla fall. Galago Italia. ett äventyr i Medelhavet, med medverkande Liv Strömquist, Loka Kanarp, Joakim Pirinen, Simon Gärdenfors, Henrik Bromander, Pontus Lundkvist Hanna Petersson, David Liljemark och Knut Larsson. Allt detta på klingande italienska. Det känns fantastiskt kul att det här blev av och jag är gubevars så nöjd med slutresultatet. Jag återkommer med mer info när jag har fler roliga sidor för er beskådan.


Möt din Galago med öppna armar min son

070411

Jo, jag borde ju berätta att detta är en extremt extrovert månad för Galagos finnemangfölje.
Hade ni en aning om att om ni vill umgås i april månad, köpa böcker till EG-priser och bli abonnenter till tokiga priser så kan ni möta oss varje helg från och med nu och till april månads slut?

Vi tar det från början:
Nu i helgen, alltså 14-15 april, står vi och säljer böcker på Street Ord & Text. På kvällen spelar jag även skivor på samma ställe under SM-finalen i poetry slam. Kom gärna dit då och dansa och säg hej till mig. Detta gäller både dig som är min vän och du som kanske vill bli.

21-22 april är det Textmässan i vännerna Vertigos regi. Även här har vi ett bokbord med klass. Det hela utageras på Mondo på Medis. (Baby-Debaser eller besten som vägrar att dö)

Sen är det ju slutligen SPX, hela seriesveriges lilla Mecca på Kulturhuset. Det avhandlas lättast under helgen 28-29 april, är alldeles gratis och ett måste om man är det minsta serieintresserad.

På plats vid samtliga tillfällen är delar av tecknargardet, jag själv och en gothsnubbe som heter Jouni.

Tack för mig.


Galagon som gud glömde

070411


Jag anar i mitt lömska sinne att det varit på tok för länge sedan jag skrev något här. Men gudarna ska veta att det är en väldigt aktiv spökapa som håller hov här i Ordfronts korridorer. Vi är just nu mitt i planeringen av en resa till den italienska seriefestivalen CRACK i Rom. Belägen i Europas äldsta och näst största ockuperade hus, ett fängelsefort från artonhundratalet. Vi blev inbjudna dit som hedersgäster och jobbar nu på att hitta pengar i soffor, koftor och pant som ska hjälpa oss sätta ihop en Galago på Italienska. Vi får se om bitarna faller på plats. Jag återkommer med mer glädjande eller snyftande besked om denna resa framöver.

Sen ska vi ju till Arvika också. Reselistan är nu i princip fullbokad med vertiger, galager och allsköns clowner. Arvika vet precis vad de gjort när de gav oss tillåtelse att stiga in. Det blir bra det här. Ordning i kaos, zen, pannkakselfantgudar och all annan skitmystik på samma gång. Ett Arvika utan Galago är inget riktigt Arvika.

 

Jo, sen var det ju han den där Galago också. Hon är på gång. Urvalet är avklarat och vi monterar för fulla muggar. Det var riktigt svårt den här gången och i slutändan handlade det inte om individuell kvalité utan enbart om helhetsbegreppet. Omslaget av Kolbeinn Karlsson ser ni här ovan, men låt er inte luras. Det här är kanske den ondaste Galago som vi någonsin avlat. Den sjunde Galagon av den sjunde Galagon. En sommarthriller. En apa med 666 tatuerat i den loppbesudlade kalufsen. Vi bryter mönstret, släpper ut färgen och ökar svärtan och cynismen till Galago #90.
Det är lite som att vi doppat en Mogwai i vatten och upp hoppar en Gremlin. (Eller vafan. Är det då den föder en massa ungar? Skulle man mata den efter tolv?)

Igår blev jag till och med lite rädd för den.

I alla fall. Medverkar gör bland annat Tom Karlsson med den magnifika och kusliga serien Det gröna grundet. Baudoin med den hela trettiotvå sidor långa serien Hamnen. Ariel Bourdeaux gör en av de mest explicita serierutorna i Galagos historia i serien En annan Jeanette. Sara Granér roar och Ruben Dahlstrand debuterar. Pirinen levererar sin sextontusenfemhundrade dröm, ett makalöst äventyr med regalskepp och multipla personligheter. Pontus rasar över broilers. Fabian tar itu med Fan och Vår skäggige skapare.

Nu kanske ni tycker det här låter skoj. Det är det inte. Det är oroväckande.

Oroväckande och så jävla bra att man nästan svimmar.


Från en vän

070319

Innan katten Simme drog iväg på sina 120 dagar så bad vi honom skriva en rad lite då och då. För ett tag sen dök det första vykortet ned i brevlådan här på redaktionen. Så från oss alla, till er alla. Här är Simon i Sundsvall.

 

 

Spana in Simons blogg och läs mer om projektet där. Givetvis kommer det fler vykort allt eftersom.

 


Galago, Vertigo, kära igen

070314

Amme hubba. Idag kom beskedet. Allt är förlåtet. Vi är välkomna åter på vår egen favvofestival i Arvika.
Kan ni tänka er något roligare än två förlag på krigsstigen tillsammans?Kom och lek med oss!

Personligen vill jag gärna se Bloc Party, Patrick Wolf, Magic Numbers, Zeigeist och Pluxus. Vad vill folk där ute se? Är det något jag inte fattat.

Givetvis kommer även vi ta med oss lite instrument och köra en liveshow eller två på festivalens absolut minsta scen inne i vårt tält. Goto80-spelningen förra året är fortfarande mitt vackraste minne därifrån. Gud vad trångt.

Om ni vacklar in på backstageområdet nån kväll är det även mycket möjligt att undertecknad spisar plattor med någon gammal vapendragare.

Jag återkommer med scheman och mer skoj här på bloggen framöver.


Kör fram godiset

070307

Jag vill inte skryta, men ibland faller fan bitarna på plats. Idag fick vi ett ja från en av mina favorittecknare genom åren som gärna ville illustrera en av novellerna i Galago vol. 91. Samtidigt så känns förberedelserna för vol.90 allt bättre. Efter ett möte med Mats och Ellen idag så har i princip stommen till nästa antologijävul börjat ta form.

Omslaget är på ingång, några riktigt spännande debutanter är redan klara, det utländska materialet är redan på väg till översätttning och materialet från de redan etablerade svenska tecknarna håller faktiskt löjligt hög nivå.

Det är nu den svåra delen i processen tar sin början faktiskt. Urvalet. Egentligen har vi snart grogrunden för två Galagonummer. Två riktigt bra nummer på det. Men 200 sidor är det jag har till mitt förlupna förfogande. Det är riktigt kul och riktigt jobbigt på samma gång.

Tänkte smyga en liten stund till kring den heta Galagogröten, men snart ska här börja droppas namn på allvar.

 

 


Mars är en skitmånad

070301

Jag hatar den här tiden på året så oerhört. Den sena vintern lämnade mig helt oförberedd på den här kylan och mörkret gör en helt tom i den ruttna del av själen som finns kvar i kroppen. Ipoden spelar bara gubbrock, jag har fått till illamående nog av Stargate Atlantis efter att ha sett tre säsonger i sträck (vad hände med kvalité som Babylon 5?) och 1999 har ställt in sin spelning med Switchblade och Cult of Luna ikväll på Debaser.

Det här kanske framstår som lyxproblem, men just vid den här tiden på året så kniper man liksom tag i vartenda halmstrå som finns för att få gnälla.

Det är just precis då det är så skönt att luta sig tillbaks och rensa skallen med tanken på Galago vol. 90 som är i rykande processform just nu och hur bra det går med vol. 89. Eller arbetet med den alltför avlägsna sommaren. Idag gick vår förfrågan om att få komma och borda Arvikafestivalen med vårt lilla sjörövartält iväg. Vi har pratat om att som ett av huvudnumren på festivalen visa Vertigos film från förra året. Efter vad jag hört fick den Vertigomannen själv att rodna. Vi får se vad våra vänner på festivalen säger.


Nu är den på väg

070226

Det är skitkallt ute. Så jävla kallt att jag knappt vågar mig ut. I torsdags hade vi dock en liten skiva på Sugar Bar för att fira att nya numret av Galago var ett faktum. Ett problem var dock att vi har så få ex kvar av sagda nummer att det enda exet som fanns på plats var mitt eget. Detta blev dock stulet i fyllan och villan. Slit det med hälsan du som tog det.
Tror jag tog bilder men jag minns inte riktigt. Har jag det så åker de kanske upp här.

Efter många om och men så är till sist Galago vol. 89 på väg ut till våra abonnenter. I fredags fick jag äntligen reda på att det, givetvis, var infernalisk sjukdom som spökade hos vår distributör och att ansvarige där helt enkelt inte kunde nå galagos blinkande clownnäsa till knapp. Nu är den dock på väg och ni borde ha den i era postlådor inom väldigt kort.

Jag tror inte jag varit med om tidigare att intresset varit såhär stort att folk börjar undra om något gått fel bara dagar efter att den kommit från tryck. Vi blir bättre på det här vi lovar. Nästa gång hoppas jag att det ska bli en mer smärtfri transaktion både för mig och er.

Annars så är arbetet i full gång med #90 redan och jag hade ett möte med Hanna Petersson från Polly Darton angående sommarens eskapader igår. Kanske åker vi på festival i sommar igen. Vi får se. Det vore kul i alla fall och vem vill inte se sveriges mest sceniska serieförlag live? Vol. 90 blir intressant minst sagt. Det känns helt klart som att det är en nytändning på gång i den svenska seriescenen. Har inte sett så här mycket bra material från vare sig den unga eller gamla svenska seriegenerationen på väldigt länge. Jag valde ett väldigt bra läge att hoppa in som redaktör känner jag.

Jo, en grej till. Vill ni ha gratis böcker? Jag vill nämligen få ut ännu mer Galagofoldrar på caféer och offentliga miljöer. Ni kan maila mig på galago@ordfront .se så löser vi ett litet byte av tjänster. En valfri bok ur vår utgivning mot en eftermiddag på stan med folderutplaceringar. Kan det bli bättre.

Ja. Det slutar inte här. Vi fick ju Jason Lutes bok Berlin från tryck i förra veckan också. Shit vilken klassiker! Snyggt tecknad, oerhört fint berättad och med fantastiska historiska miljömotiv. Det albumet är nog definitivt årets måste för alla er där ute. Det kommer i handeln vecka 11.

Jag återkommer med mer info...

 

 


En liten förhandstitt

070208



Vi kan kalla det här en sneak preview. Här är i alla fall omslaget till #89. Jag måste säga att Nina gjort ett kanonjobb med bilden. Snart har ni en såhär fin bild i er postlåda. Och på  en bok och allt.

På det personliga planet har vissa klagomål uppkommit om att det råder för mycket glädjeyra här på bloggen och att det skulle sippra över och vara hämmande för den ångestladdade kreativa process som en Galagoredaktion ständigt bör befinna sig i. Så ok. Nu låter jag några av de I-landsproblem vi dras med sippra in här istället.

Upptäckte för ett tag sedan att det här med att jag lagt in hela min skivsamling på datorn och kör på random ger en ganska snedvriden reflektion av mig. Roling Stones! Jävla Stenarna toppar just nu min lista över mest spelade på AudioScrobbler. Vad ska folk tro om mig egentligen? Gubbrockare! Fjant! Kverulant! Kvinnokarl! V-ringat, utsvängda brallor, ruffsigt hår och nåt jävla indiansmycke runt halsen. Ett satans totemdjur tatuerat över ryggtavlan, motorcykel med elstart, gråsprängt skägg, snusnäsduk och nån jävla finansministersvans från nacke till rövklyka. Skinnväst, nyskild, kattguldsring i det örat som inte är bögigt, mitt i krisen och ”kåt på livet”.

Och på andra plats?

Bruce Springsteen...

Herrejesus, jag börjar bli gammal. 


Väntan är snart över

070206

Någon gång i nästa vecka kommer Galago incyklandes till dig. Jag tänker faktiskt vänta lite med att avslöja hela innehållet i gôttepôsen för er. Men det är bra. Jävulskt bra. Se inlägget under så förstår ni. Och det är bara en liten del.

En annan kul nyhet är att vi lyfte med över 600 nya abonnenter under perioden november-januari. Därför finns det all anledning att fira här i huset. Antar att det börjar bli dags att ta itu med någon sorts festlighet nu. En pilsner i solskenet på Karl-Johan, en holk på en bakgata vid Ströget, ett välsmort sparvbröst, pissljummen wiskey och några spannar havre.
Ja ja. Vi får se hur det blir med det. Bra är det i alla fall.

Min trip till Malmö var överaskande givande. I alla fall var den det för mig. Fan vad duktiga dom är. Försökte få eleverna att sluta vara det, och jag tror jag lyckades i några fall.
Tack Loka och Benjamin för en fantastisk soppa och tack Kim, Fabian, Jan och My för sällskapet.

Sen får man tacka Kolbeinn för ciggsällskapet, Fredrik för övernattningen och Liv och hela gänget för ölkvällarna.

Har jag glömt någon nu? Tror det, men det var fan kul.

Jag har fan nästan roligt jämt i nuläget.

 

 

 


Ett barn blir till

070118

Så var det min tur att inleda med de där klassiska ”med tio sekunder kvar till lämning bla bla bla”.

Riktigt så illa är det dock inte. Med en dags marginal sitter jag bara och väntar på slutkorret till Galago #89. Mats är numer pappa på heltid och är hemma med Ellen.  

Och vilken jävla Galago det blir sen. Vi har all anledning i världen att vara stolta. Jag antar att jag känt samma smygande pirr i ryggraden varje gång jag fått sätta tänderna i en ny utgåva av halvapan som vägrar att dö. Jag antar att det kan ha att göra med en koffeinöverdos. Ljuset är rätt dåligt här inne också.
Men herregud. Det här är fan Platons idé-Galago.

Ni får ju se den i februari, men lyssna bara på det här.

Joakim Pirinen snålade inte direkt med materialet den här gången. Hela fem uppslag har vi fått in. Henrik Bromander fick hela redaktionen att ifrågasätta verkligheten med sin serie Den öppna gränsen. Omslag och serie av Nina Hemmingsson. Manga av Yoshihiro Tatsumi i serien Korsväg. Melankoli med Amanda Vähämäkis Natt. David Liljemark serverar kapitel fem av Boltzius. Kolbeinn Karlsson debuterar starkt med serien In these Woods we are Ewok Kings och Pontus har banne mig aldrig varit argare.  

Och en redig portion humor på det förstås. 

Kan även glatt berätta att abonnentskaran vuxit till sig rejält under de senaste månaderna. Folk gillar Galago som aldrig förr. Det pratas ju mycket om kriser och nedläggningar i nuläget och onda rykten puttrar där ute. Men jag måste understryka: Vår Galago mår bra.  

Snart bär det av till Malmö i en vecka där det ska pratas Galago på Kvarnby serieskola. Det känns lite främmande just i detta nu, men jag ser verkligen fram mot det.  

 

Nu tar vi en pilsner på det här va? Vi har fan jobbat bra idag.


Kampanjen fortsätter och ni får åka med

070110



Vi tar en till när vi ändå är på hugget. Värmlandskampanjen går vidare.

Samma usla slogan men nu pryder den Elaine eller "Rava i Sunne" som hon heter i folkmun. Denna staty är förmodligen Sunnes enda icke Lagerlöfrelaterade (tror det är Tunström som anspelas i stället) och är belägen i "lilla alkisparken" utanför Fryksdalens sparbank och Konsumhuset. Månsidan är riktad ut mot huvudgatan till allmän beskådan. Och ja. Mooning är en väldigt vanlig hobby bland bilburen ungdom i Sunne.

Ryktet säger att Rava har legat med Fôggelmannen i Arvika.


God fortsättning

070107



Ville bara passa på att hälsa er alla en god fortsättning på ett väldigt spännande nytt år med Galago. Jag ska skriva någonting mer substansfyllt om både 2007 och verksamheten inom kort.

Bilden ovan skickar jag och lill-Klenell ut som nyårshälsning till diverse Värmländska kulturarbetare och lokalpolitiker under helgen. En sorts hyllning full med hat till fädnerslandskapet.

Observera att "låter spännande" är Värmlands riktigt underbart värdelösa slogan. Det kändes så rätt att krydda motivet av en döende mästerskald,


Signering på distans

061205

Hallå där. Eftersom alla inte har möjlighet att komma och hälsa på oss på Street (se tidigare inlägg) vill jag dra mitt strå till stacken för att glädja våra läsare utanför västra Södermalm, öka min revolutionära klassmedvetenhet och tjäna en hacka. Precis som förra året är årets julklapp givetvis min bok Pojken i skogen - då var den ny, nu är den vinnare av Seriefrämjandets Urhunden-pris (bilden här intill visar mig och Urhunden-chääfen Ola Hammarlund vid utdelningen).

Mitt erbjudande lyder som följer: beställ boken direkt från förlaget senast fredagen den 15 december så signerar jag den, dedicerar till valfri person samt ritar vad du vill på försättsbladet. Sedan lägger jag den på lådan tillsammans med ett inbetalningskort på 160 kr och hoppas, tillsammas med dig, på att Posten gör sitt. Men du måste skicka beställningen direkt till galago snabel-a ordfront punkt se och ingen annanstans.

Hm, jag kanske ska höra med några andra tecknare om de är intresserade, typ Simon och David och Åsa, så kanske vi kan ha en liten RIMSMEDJA här under takåsarna? Alltså, Simon firar ju egentligen chanukka och Åsa säger "got jul" i stället för "god jul"*, men de kan väl inte säga nej till en liten oskyldig RIMSMEDJA? Så beställ deras böcker också på det här sättet så ordnar vi nåt. I värsta fall signerar jag deras böcker också.

 

* Förlåt.


Judge Melin

061204

Gamla nyheter rostar aldrig

 

Undrar om Jill Sjölund någonsin reflekterade över det faktum att hon fått ett scoop i sina händer. Inte fan är väl polisen SKYLDIG att döda i något läge?


Du milda juletid

061203

Nu är det dags att sätta P, lägga band och höja ett varningens finger. Det är inte mycket som står rätt till här i världen och nu vill de ta ifrån oss det finaste vi har. Barnen, barnen och hundarna är de som gamle Kaj-Urban skriver för, som får hans salta kärlekstårar att flöda. Små snapsar måste ju liksom åka ned de också. Lite frostbiten Skåne i ventilen på Scaniarinken, en glupande hunger efter myrslingerbult, potatis, babianarsle och dans kring allsvensk julgran. Snart är julen här med allt vad det innebär och Kaj-Urban har än så länge hittat spermavarm pilsner bakom lucka ett, två och tre i julkalendern. Tomtefar Kaj-Urban går helt och hållet från den kommersialiserade julens all stress och huvudvärk. Man vill ju ha lite stämning liksom. Helstekt gris över öppen eld, kryddat brännvin i petflaska, spritbuffé på Ålandsbåten med efterföljande efterbörd. Matlagningen? Sju spannliter glitter rätt in i röven på levande svin, förslut alla kroppsöppningar med äppelcidervinägersjästa citronskal, ugnen på tvåhundratjufem grader, krydda måttligt. Både gott och kul för ungarna på rekordtid. Sen kan ju du och jag ta en liten stänkare på det här va? Kaj-Urban arbetar givetvis alla 365 dagar om året så det blir ju traktamente och faktura på den här lilla helgmålsbönen. Slädtur över öppen sjö, vargjakt som är så härligt. Vi har analt samlag med den här lilla renen du och jag va? Jävla trevlig liten analparasit som myst in sig i stjärtvärmen. Ringmasken måste ju få ha lite julstämning den också och är man två i rummet då är det ju efterfest, ringdans och samlag på samma gång. Givetvis leks det lekar och Kaj-Urban är inte den som backar för lite snurra flaskan. Vi får till det ikväll med tjejer och pilsner. Julen är sammankomsternas tid så en annan ramlade in hos bortflugne grannen och bjöd sig själv på solofisting i himmelssäng, korpralsbrännvin och löjtnantshjärta. Jävla trevlig liten skiva såhär i vintertid. Jag menar vi måste ju ta hand om varandra här i det kalla norden.

 

Årets julklapp: Mörk Staropramen, Black diamond, Strutsägg och klassikern grilljerad foetus.


Back on the Street

061129

Alltså, nu får ni ta och höra upp. Din mamma jobbar inte på Galago. Så nu får du ta och pallra dig iväg till Streets julmarknad nästa helg, den 9-10 december. För då står vi där igen och kränger böcker, t-shirts och Galagoabonnemang till försvinnande låga priser. Dessutom lär en del tecknare dyka upp och signera dina julklappsböcker – till exempel kommer undertecknad att stå där mest hela helgen och rita fina bilder i Pojken i skogen och de allra sista fem exemplaren av Hey Princess. (Jag hittade en bortglömd kartong med några böcker längst ner i förlagets källare härom veckan.)

För sista gången någonsin kommer du också att kunna ta del av vårt helt sjuka abonnemangserbjudande, som är ännu mer förmånligt än vanligt. Fatta: du får ett helårsabonnemang, två valfria böcker eller t-shirts och de två senaste Galagoårgångarna för bara 300 spänn. Gäller endast den helgen, och endast på ”Gata”. Och kom ihåg att ett år av Galago även kan vara en uppskattad julklapp. Och du, Street ligger på Hornstullsstrand i Stockholm och har öppet mellan 11 och 18.

Nog med säljsnack, för Galago volym 88 recenserades i Kulturnytt i P1 i morse. Själv missade jag det då vår idag prick åtta månader gamla väckarklocka hade mage att försova sig, men nu har jag hört det på nätet. Och det kan du också göra. Klicka här, välj den 29 november och 07.46-sändningen. Det börjar 4:45 in i sändn. Framförallt Henriks och Pontus myrsloksserie framhålls som ett föredöme för ungdomen, och det är ju bara att hålla med.


Poolonium 210

061128


Glöm inte vart du hörde det först!

061127

Ballistiska tester visar att det var Mockfjärdsvapnet som dödade Bockstensmannen.


What's really happening?

061127

Ny grej på Galagobloggen! Då och då tänker vi lite lagom slappt tipsa om nyutgivna böcker och andra projekt som Galagii vänner är inblandade i. Nu kör vi:

 

Pontus Lundkvists fanzinesamling Mina ögon! Mina ögon!! kom ut i bokform tidigare i höst och har inhöstat mycket uppskattning. Läs mer på utgivaren Lystrings hemsida. En färsk intervju med Pontus, som mest handlar om hans performances, hittar man här.

 

Lars Sjunnesson medverkar med e-serier hos tyska electrocomics. Digga inte mindre än 31 sidor Tjocke-Bo helt gratis och passa på att snoka in de andra tecknarna också.

 

Marcus Ivarsson, han har givit ut en hel jädrans e-bok, där han möter sig själv från sitt förflutna och frågar sig varför han vill göra en serie om dadaistkonstnären Kurt Schwitters. Vi får följa med på en flykt undan nazismen, en flykt undan sig själv och en jakt efter att befinna sig i ett större sammanhang - att bli ihågkommen för sin konst. Klicka här för mer information.

 

Marjane Satrapi går in i nästa fas när Persepolis blir animerad långfilm. USA-premiären ska äga rum i april 2007 och det hela ser mycket lovande ut, inte minst som Marjane själv skriver manus och regisserar, tillsammans med Vincent Paronnaud.  Läs mer och titta på fina stillbilder här.

 

 

Simon Gärdenfors stora vårprojekt Simons 120 dagar är redan fulltecknat (han ska alltså åka runt i 120 dagar och bo hos vilt främmande människor för att sedan göra en seriebok om resan), men läs gärna  på så att du är förberedd när hans vimsiga små rese-vykort från vårt avlånga land börjar dyka upp i en blogg mycket nära dig.

 

Liv Strömquist och Jan Bielecki tänker ge ut en pocketbok med feministisk sexunderhållning på Kolik förlag nu i vår. Du kan följa hur arbetet fortskrider i Femisex-bloggen.

 

David Liljemark är inte bara trogen Galagotecknare utan även up and coming dokumentärfilmare. Hans film Horst, munspelskungen, om den hemlöse mannen som likt en häxmästare trakterar munklaveret vid Drottninggatan och Stureplan, visas på Popcornfestivalen i Stockholm den 10 december.

 

Bitte Andersson, känd från Galago och serierna i sexantologin Närstrid: Vanessa, driver sedan några månader tillbaka feminist- och hbtq-bokhandeln Hallongrottan på Bergsundsgatan i Stockholm. Hon har en hel del serier i sortimentet och arrangerar författarträffar där bland andra Åsa Grennvall och Nina Hemmingsson figurerat, så Galago rekommenderar dig att ta en titt om du har vägarna förbi.

 

Knut Larsson gav tidigare i höst ut sin outsägligt vackra bok KolonialsjukhusetSanatorium, ett förlag som lägger brutal vikt vid bildåtergivning och tryckkvalitet. Och det märks. De ger ut annat fint också, som till exempel gamle Galagobekantingen Atak.


Inuti Galagon

061124

Som ni vet har Sveriges ledande alternativserietidskrift spottat upp sig och blivit ett ostoppbart monster i nya kläder. Tre 200-sidiga böcker om året i nytt större format och ny grafisk form, och det hela börjar i och med volym 88 som finns ute nu.

Galago i bokform innebär en stor satsning på utländska serier, med de främsta namnen från bland annat USA, Japan, Frankrike och Italien. Dessutom kommer varje Galago att innehålla minst två noveller, rikt illustrerade av kända tecknare. Det publiceras på tok för lite nyskrivna noveller i Sverige, och illustrerade berättelser hittar man knappast utanför Allers och Hemmets Journal. Men nu är den tiden över.

Bokformen förpliktigar. Därför kommer den nya Galago att rikta in sig på långa, genomarbetade serier av både etablerade tecknare och debutanter. Men Galago överger inte humorn, den grovhuggna satiren och de dumma texterna; de återfinns i ett block i början av boken. För nya Galago ska både andas fanzine och litterärt magasin.

 

Ur innehållet i Galago vol. 88:

Bill Drummond spiller bönorna om KLF, K-Foundation och The 17 i en serieintervju av Fabian Göranson och Johannes Klenell.

Joakim Pirinen återkommer till Galago efter nio års frånvaro med samtidsserien Döda paret.

Den flerfaldigt prisbelönte italienske serieskaparen Gipi gör sin debut på svenska.

Även den amerikanske succéförfattaren David Sedaris gör sin Sverigedebut med novellen Full hand, illustrerad av geniet Tom Karlsson.

Manga i Galago! Satsningen på japanska alternativserier inleds med Kiriko NananansKarameller är röda.

Ikonen Pontus Lundkvist bjuder på ett fylligt utdrag ur sin Skunkdagbok, komplett med serier, teckningar och skojiga foton. Inga filmer, dock.

Åsa Grennvall intervjuas av Sofia Priftis om sin nya bok och andra spännande saker.

John Andersson prosadebuterar i Galago med en novell han skrev redan på 70-talet.

Samtliga medverkande:

John Andersson, Gerd Aurell, Jonna Björnstjerna, Henrik Bromander, Anneli Furmark, Gipi, Åsa Grennvall, Simon Gärdenfors, Fabian Göranson & Johannes Klenell, David Heatley & Erika Clowes, Nina Hemmingsson, Tom Karlsson, Pontus Lundkvist, Haneriina Moisseinen, Kiriko Nananan, Anders Nilsen, Joakim Pirinen, John Porcellino, Aapo Rapi, David Sedaris, Lars Sjunnesson, Liv Strömquist, Dan Zettwoch


Rodeoclownernas hegemoni

061124

 Som vanligt käkade jag en köttbullemacka på Soda idag. 67 spänn inklusive läsk. Vilket rån. Som tur är var tidningen jag läste helt gratis. Annonsfinansierad, vettu. Nåväl, som redaktör utsätts man ibland för kritik för att man exempelvis publicerar för få kvinnor, utlandsfödda eller hbt-personer. Inget fel alls med sådana påtryckningar, men i dagens kultur- och mediesverige finns det en stor grupp människor som innefattar de flesta i alla tre ovannämnda kategorier samtäven ett flertal heterosexuella, svenskfödda män. En grupp som sällan eller aldrig hör av sig med lobbyingförsök, i alla fall inte till mig. Jag talar givetvis om den grupp som inte tillhör överklassen eller den övre medelklassen.

Man kan även kalla problemet för De konstiga namnens hegemoni. Drygt två och en halv miljon svenskar har ett son-namn (Andersson, Pettersson o s v), något som kan vara svårt att tro när man scannar bylines i den storstadsbaserade pressen. Man behöver förvisso inte ha ett son-namn för att ha det knapert och att heta Johansson innebär förvisso inte att man måste vara arbetarklass, men jag misstänker starkt att det är ett tämligen ovanligt namn i de högre räjongerna.

Just den här lunchen bestämde jag mig för att applicera lobbyisternas simpla favoritmetod på det vid det här laget rödbetsfläckiga magasinet Rodeo. Jag började alltså räkna namn. I Rodeos redaktionsruta står namnen på 31 personer. Hur många av dessa tror ni bär ett simpelt son-namn?

 

Ingen. Däremot är minst tre av Rodeos medarbetare adliga. Kanske är det fler, men jag hittar inte adelskalendern på Bittorrent just nu så jag kan inte kolla. Eggad av tanken på 31 mediearbetare som sitter och tar sina pivilegier för givna över en steamer, gick jag vidare med hopp om godbiten att de inte heller skulle skriva om en enda person med son-namn, men tyvärr. För Johansson är ju trots allt ett son-namn även om förnamnet råkar vara Scarlett.


Den är här nu

061116

Äntligen har vi den i våra händer. Här ligger nu tre generationer Galago varav den senaste inkarnationen är helt purfärsk. Efter att denna bild togs låste vi in samtliga exemplar i galagovalvet här på Bellmansgatan och släpper dem för första gången till allmän beskådan under Street Ord & Text. Kom till vår och Modernistas gemensamma releasefest på just Street (Hornstulls strand 4) nu på lördag 18/11 klockan 20:00. Är du bland de femtio första gästerna så står du garanterat i centrum resten av kvällen, då får du den nämligen först av alla i dörren.


Lägg ut foldrar - få en gratis bok!

061107

Hjälp önskas. Jag sitter här på en redaktion överhopad av tusentals nytryckta Galagofoldrar som jag måste få avsättning för. Men det fina är att du, just du, kan hjälpa mig. Om du vill kan du nämligen rekvirera 50-100 foldrar som du sedan lägger ut på lämpliga platser i din närmiljö, såsom klubbar, bussar, sjukhus, hotell, oljeriggar, fängelser och skolor. Eller, tja... kanske snarare på kaféer, uteställen, bibliotek, högskolor och så. Du kan ju tänka dig var potentiella Galagoläsare rör sig.

Som tack för hjälpen får du en valfri bok ur vår utgivning helt gratis! Maila bara namn och adress samt vilken bok du vill ha till galago snabel-a ordfront punkt se så skickar vi foldrar och bok fortast möjligt. Just ja, meddela hur många foldrar du vill ha också, tror du dig om att kunna lägga ut fler än hundra blir vi givetvis glada, men du får ändå bara en bok. Det får finnas gränser.

Lite annat plock:

Cap & Design skriver om Galagos nya grafiska form. Läs artikeln här.

Undertecknad medverkade i söndags i UR:s pratshow Orden med Anna-Charlotta. Du kan se programmet i sin helhet här. Det spelades in i våras när jag var helt zonkad av att vara nybliven förälder, så jag minns ingenting från inspelningen. Lite läskigt faktiskt att se sig själv sitta där och prata och gestikulera, och bara undra om det är en golem, doppelgänger eller bodysnatcher som tagit ens plats. Men ja, bedöm själv.



Galago volym 88 rycker närmare

061030

Ett nytt nummer är på väg. Ett nummer där Galago slutar att vara en tidskrift och blir till en storslagen serieantologi i bokform som kommer ut tre gånger om året. Om vi får ha ett ord med i laget så lär det bli den bästa serieantologin i världen, och det svenska kulturlivets mest svårstoppade monster.
Varför en bokserie?
Bland alla lovord för Galago de senaste åren har det också funnits kritik. Våra läsare vill ha en Galago i större format, utan bokklubb, och nu är det precis vad ni får. Nya Galago blir dubbelt så tjock, mycket större, med bättre tryck och ett mer tidlöst innehåll. Vi har rört oss åt bok-hållet i några år, och nu har det blivit dags att ta det sista steget.
Dessutom är själva idén med en tidning att den ska ha en bred distribution. Som den svenska distributionsapparaten ser ut är en tidning som Galago hänvisad till några dussin försäljningsställen i de större städerna. Som bok behåller vi dessa, men kommer också ut i bokhandlarna och nätbokhandlarna. Vi kan göra en bättre och tjockare Galago för mindre pengar, och det enda tråkiga är att den inte kan komma ut riktigt lika ofta som tidigare.
Vad ska den innehålla?
Vi vill inte avslöja för mycket på förhand, men Galago vol 88 är 200 sidor tjock och i ett större format än tidigare. Den har en ny grafisk form signerad Erik Uppenberg och innehåller ett hemligt textblock, en intervju, två rikt illustrerade noveller samt massor av serier från Sverige, Finland, Italien, USA och Japan.
Japan? Alltså… manga… i Galago?
Ja, det stämmer.
Och noveller, varför det?
Idag finns det alldeles för få forum för nyskriven prosa i Sverige. Och då ska vi inte ens tala om fin gammal ädelprosa. Nu har vi tröttnat på att söka, och väljer att publicera själva i stället. Alla noveller kommer att illustreras av Galagotecknare, så förhoppningsvis lär det inte att kännas påklistrat. Det är hög tid för den illustrerade novellens återkomst utanför mormors veckotidningar.
När kommer den?

Galago vol 88 släpps helgen den 17-19 november, i samband med Street Ord & Text på Hornstulls strand i Stockholm. Kom och var med vid avtäckningen av en helt ny Galago-inkarnation, träffa tecknarna och redaktionen, ta en jävla chai latte och lyssna på några författaruppläsningar.
På lördagen delar vi upp styrkorna och halva Galago beger sig till Socialistiskt forum i ABF-huset. Även där säljer vi nya Galago och 14.30 är det seminarium med Fabian Göranson och Liv Strömquist. Men dagen är lång, så det går nog bra att hinna träffa oss på båda ställena.
Och så, på lördagskvällen (alltså den 18:e) har vi stor releasefest på Street tillsammans med Modernista och ABF. Se denna blogg för detaljerad information när datumet närmar sig.
Förresten, vol 88 kommer givetvis att landa i Galago-abonnenternas brevlådor i samma veva!



Glöm inte vart du hörde det först!

061023

Nu ska vi ta det lilla lugna här, korka upp, varva ner och få lite gosigt i stugvärmen. För två minuter sen hade en annan nämligen en jävla mysig liten tankesmedja med nån jävla tvättbjörn till blåklint. Är nu ombedd att dra på mig kulturministermanteln, ett litet trevligt rötjutsjobb som passar en annan som pilsner.
Med åratals erfarenhet av att sälja in media på tillställningar världen över kan ju Patriark Måleruds lille pilt ranka sig själv som sveriges främste kulturentrepenör. Har ju halsat både Boris, Frexinet och Lambrusko på små insäljningar på internationell basis.
Jävla roligt alltså, det ska ju vara kul att vara kulturminister. Svart krusbärscider på lerkrus i Estland, lite arsenik i urinröret på Borneo, en tugga afrikanskt skojgräs i ena kinden, en halv plasthink guano i den andra och en så kallad french tickler inflikad i anus. Globetrotter Målerud säljer in all mångkultur till extrapriser.
Renkött, två jävla dalkullor, femton spannar med vatten från Loka brunn och så Edvard Persson penetrerandes en gås i lönndom. Har vibbat in Åsa Nisse "där det är skönt", sett Jägarna, varit gift med Ingmar Bergman, sysslat med seximport och medverkat i aktuella TV-program som Baren. Kaj-Urban Målerud; livmedikus inom svensk kulturhistoria.
Har dansat jitterbugg med en neanderthalspackad Stefan Liv på Medis, snortat koks på Avenyns alla toaletter, vanhelgat systrarna Kallur på öppen gata och haft så kallad "food sex" med märket Dafgård. Klassetta på kast med liten boll, skattskriven i Monaco och medlem i Vulkanerna. Gamle Kaj-Urban vet allt om den viktiga rollen som idrottsminister.
En annan behöver inte oroa sig för TV-licensen. Har fakturerat Radiotjänst i femton år nu för vartenda litet säljmöte. Brukar ju bli jävla trevligt med lite främmat på kvällskvisten. Har ju ingen TV men man har ju Rosita, Marinella, mäsk, munvatten och ett litet okynne i blicken.
Jävla trevligt alltså. Liten pilsner i gryningen med de andra blågröna kan ju generera miljoner i fakturor. En annan blir ju kulturminister på frilans. Det gäller att hänga med i svängarna och hjälpa välfärden. Det är en blå himmel där ute. Vi tar in några praktikanter på posten du och jag. Man kan ju inte jobba jämt bara för att man är minister. Det blir traktamente, fakturering och lite fart på kulturen.
Kultursverige kan behöva en liten pilsner på det här va?


Galago har varit på Arvikafestivalen

061012

 

Det började som ett vänligt och hedervärt litet äventyr. Hur kunde något så vackert bli så smutsigt? Galago har varit på festival i sommar med våra kompisar på Vertigo förlag.

Det skulle varit så vackert med läsningar, författarträffar och musik. Med oss hade vi festivalens absolut minsta tältscen, ett båttält Priftis klippt på Blocket några månader tidigare,  tecknare och vänner. Carl Michael Edenborg och Vertigogänget reste ungefär samtidigt som oss med ett fullastat släp med all utrustning. Trots detta lyckades vi komma timmar senare än honom till Glafsfjordens pärla. Jag fattar inte hur vi lyckas. År efter år.

En relevant addition till resan var att kvällen innan börjar min telefon gå i ett med folk som skulle med men som av någon anledning inte hade något tält. Nu undrade de om dom kunde tränga in sig i mitt. Jag insåg rätt snart att tio pers omöjligen skulle få plats i ett tremannatält ens om vi sov i skift. Men som den goe värmlandspöjk man är så kontaktade jag klanen Klenell i Sunne. På tio minuter, klockan elva kvällen före avresa lyckades Simon K, ur en lada någonstans i urskogen, ordna fram ett militärtält med den klädsamt felstavade texten SIEG HAIL påmålat på ena sidan.Resan var räddad, dummare än så här kunde det inte bli, vi hade hittat ett hem.

Fredagen var den intensivaste dagen för oss alla, Las Palmas skulle spela, vi skulle måla en vägg och våra kompisar Goto80 och Jossystem skulle uppträda i vårt tält. Jag själv skulle inte bara hinna ha koll på scenen utan också hinna med att se the Knife, dricka lådvin och göra bort mig genom att spela skivor backstage. På något magiskt vis löste sig alltsammans och det hela var en mer än trivsam upplevelse.

Vid vårt lilla torg var det full fart under dagen.Våra läsare hälsade på och hängde med oss, lyssnade på vertigoförfattaren Odd Ahlgrens eminenta improviserade musikuppträdande, där även Kim W Andersson och Björn Westerlund var med och jammade. Bromander läste texter, CM showade genom att, som utlovat i sitt nyhetsbrev, låta alla hångla med vertigomannen (se toppbild).

Det dansades mycket. Tydligen finns dansandet fångat på film till undertecknads skam och kommer vara med i nästa vertigofilm.

 

Jag tror det var någonstans i den här villervallan jag och CM intervjuades i Nya Wermlandstidningen, jag lyckades skita ur mig intelligenta kommentarer som:

J:Galago och Vertigo har ungefär samma ideologi.

NWT:Vad är den ideologin då?

J: Eh det vet jag inte, har inte tänkt så långt, men jag tror det har något med sex och serier att göra.

Eller:

J: Jag känner väldigt många som jag gick på gymnasiet med.

Jag vet inte men jag antar att när gamla klasskamrater pratar om vad som hänt med folk efter skoltiden i Värmland så har de i alla fall koll på att undertecknad lyckats ta hem pokalen som praktpucko.

 

Las Palmas körde en liten spelning i tältet och i sann demokratisk anda fick publiken bestämma låtarna. Som sveriges enda uttalat kommunistiska tecknare var Simme givetvis utrustad med hammare men däremot såg jag aldrig Calle beväpnad med skära. Extranumret med Simons uppräkning av alla bidrag han någonsin tagit var dock en av fredagens höjdpunkter.

Både Las Palmas och Goto80/Jossystem-gigen var helt fantastiska och det var proppfullt med folk under bägge. Måste säga att jag fortfarande är imponerad av vad mycket stryk det där tältet fick ta utan att falla ihop.

Även min egen insats tillsammans med folket från Norköpings klubb Republik gick strålande. Jag vill inte skryta men vi fyllde dansgolvet efter två låtar. Det blev med andra ord en lång och helt vansinnig natt.

 

Lördag däremot var Apocalypse now.

Så här mycket skoj höll helt enkelt på att ta kål på oss. Långa nätter, sömn utomhus, stenhårt arbete och spritångest är en dödlig kombination för vilket härligt gäng som helst.

Och så var det vädret...

Det regnar alltid på Arvikafestivalen. För er som inte vet det så är alltså Arvikafestivalen det största mudwrestlingläger som existerar på jordens yta. Det var vi beredda på. Vad vi inte var riktigt lika redo för var att regngudarna vuxit upp, packat ihop och bestämt sig för att synt inte är grejen längre. I stället så gjorde helios sitt förvärv rejält och gassande sol + vätskebrist + sisådär 20 kilo koldamm i lungorna = en ganska utmattad galagotrupp. Jag tappade rösten och gick in i min nya roll som trött tonåring i målbrottet med glans. Dödsstjärnan-Jon kunde inte ens presentera vinnarna i serietävlingen med uräkten att han hade så ont i ansiktet. Men Linton vart du än är, fågelkräket vann, du ska bli publicerad. Det är jag man nog att se till.

 

På det hela taget så är jag nöjd med Arvika. Vi kan bara be till gudarna att Arvika är nöjda med oss och att vi är välkomna tillbaks nästa år. Snälla förlåt oss, vi kan så mycket bättre och vi gillar verkligen er.

Tack alla ni som hakade på och alla som hjälpte till. Trots min lite cranky uppenbarelse när rösten försvann så saknar jag hela gänget och hela känslan som var.

Tack till Jouni för kukshowen. Legenden återkommer med jämna mellanrum.

Tack till CM, Hanna, Daniel, Odd, Lalla, Martin och hela jävla Vertigo. Fan vi älskar ju varandra. Vi borde bli ihop.

Ja och givetvis tack till Mattias, Ilse och hela familjen Aldaron för att ni finns och gör vår vistelse så oerhört mycket enklare i Arvika.


Av oavvisligt allmänintresse

061010

Låt mig få göra en sak klar redan från början. Det här är en blogg om Galago och det som händer i vår lilla värld, inte en blogg om vad jag åt till lunch idag eller om livet som nybakad pappa vid Mariatorget. Inte heller är det en blogg om politiska meningsmotståndares ondska och övriga tillkortakommanden. Tack.
Framöver kommer vi att lägga upp reportage i bild och text från Galagos olika jippon, samt tipsa om saker som händer i alternativseriesvängen och recensera de senaste graphicnovelsarna från Top Shelf, Highwater och Lumbago. Detta lär intensifieras när den nya Galagon närmar sig, ni vet det där röda monstret på larvfötter som viker om din knut helgen den 17-19 november med sina 200 sidor fyllda av de bästa serierna och novellerna i världen? Eftersom Galago vol 88 är så banbrytande tänker vi hemlighålla nästan allt omkring den utom det fina omslaget ni kan se annorstädes på sajten, men på den här platsen kan vi nog inte hålla oss från att pysa ut lite information då och då när datumet för den första Galagon i bokform kommer närmare.
Just nu befinner den sig i Borgå i Finland för att tryckas. Jag vill gärna hälsa till våra finska läsare. Och kanske be om ursäkt för den där gången 1994 då jag och min kusin var så fruktansvärt berusade på Konstakademins parkering i Helsingfors efter Circle-konserten och jag för första och enda gången i livet körde tricket ”halsa direkt ur Grants-flaskan och genast spy upp det jag druckit och sedan halsa igen, bara för att spy på nytt och så vidare ad nauseam (bokstavligt talat)”. Jag råkade även skrika ”Onkkajaussapillonkkarva!” efter en kvinna som urinerade bakom en parkerad bil, men hon verkade inte ta speciellt illa upp. I vilket fall så vill jag be om ursäkt.
Nåja. Just nu är det tyst och lugnt på redaktionen. Johannes Klenell sitter hemma i Skärholmen och vilar ut efter att ha satt ihop Galagos, och hela Ordfronts, hemsida. Sofia Priftis ligger i torrdocka i Shanghai. David Liljemark har inte synts till sedan i går. Eftersom mitt badrum håller på att renoveras och min familj evakuerats till landsbygden tillbringar jag så mycket tid det bara går här på Galago. Idag har jag till och med städat skrivbordet. Svarat lite i telefon. Knutit nya tecknare till förlaget. Blivit intervjuad över en getostpaj på Kafé Soda. Duschat. Skojat upp Johan Berggren. Saknat min evakuerade familj.
Att sakna ett barn är den kanske starkaste sinnesförnimmelse jag haft; det är ju fan på en helt annan planet än att sakna någon annan man älskar. Nog för att det hänt att jag fällt både en och två tårar ner i den varma mackan framför Gudfaderntrilogin när min fru varit bortrest, men det här! Det är fysiskt och det sitter i solar plexus. Som att någon kört in sin näve mellan mina revben, slitit ut något och efterlämnat ett sugande, malande tomrum. Det är som ett inverterat svart hål (öh… blir inte det en sol?) som suger och suger och suger. Och jag har bara varit ensam i två dygn. Tänker på de mjuka, svala kinderna och det flygiga håret, känner leeendet. På dessa två dygn har jag fått en ny aktning för folk som av en eller annan anledning inte får eller kan träffa sina barn alls. Herregud.
Några kanske har missat att Galago fick en del negativ uppmärksamhet i boulevardpressen dagarna före valet? För er kommer nu en genomgång. Och ja, det här kommer på cp-provet:
Galago nr 2/06 hade temat ”Stoppa borgarna” och var från pärm till pärm fyllt av politiska serier. Grovkornig satir, nybuskis, socialrealism, fackföreningsnostalgi… vi tog ett allomfattande grepp på det här med högern och vad vi inte gillar med den. Jag anade att en och annan liberal skulle bli upprörd, och blev därför inte förvånad när Expressen ringde i slutet av mars. Det var 20 timmar efter att min ovan nämnda dotter fötts så jag har rätt vaga minnen av vad jag egentligen sa till muckrakern ifråga, men ”nyheten” kom i alla fall aldrig i tryck. Kanske hade de fullt upp med den nygripne Hagamannen, vad vet jag. Eller så var det helt enkelt ingen på Moderaternas kansli som haft tid eller ork att ge dem en à två rubrikvärdiga repliker. Som alla vet är ju en av kvällstidningsjournalistikens viktigaste byggstenar hur man i tre enkla led bygger en ”rasar”-artikel.
1. Läs lite obskyra tidskrifter och hemsidor. Hitta ett påhopp som verkar kontroversiellt.
2. Ring den påhoppade och presentera påhoppet taget ur sitt sammanhang. Fråga vad den påhoppade tycker. Givetvis svarar den överrumplade påhoppade något i stil med att ”det här är för jävligt”.  
3.Skriv en artikel med rubriken ”X rasar mot påhopp i Y” .
Eventuellt kan man stoppa in ett led mellan punkt två och tre, nämligen att ringa till påhopparen och be den kommentera. Kan vara kul i en längre artikel, men får inte användas om det kan resultera i att läsarna inser att det hela är en skitsak utan allmänintresse.
Våren blev till sommar, sommar blev till höst. LO köpte ett stort antal exemplar av numret och delade, tillsammans med SSU, ut dem som valmaterial. Bland annat, som det skulle visa sig, vid en familjedag på Kolmården. Kommer ni ihåg det jag skrev om ”grovkornig satir” några stycken längre upp? En annan gammal regel inom journalistiken är Grovkornig satir + Familjedag på Kolmården = Given ”rasar”-artikel. Mums filibabba.
Schibstedkontrollerade tabloidtidningen Aftonbladet fick nys om dådet och gjorde en stor grej av det på sin hemsa redan innan de kommit till led två i modellen ovan. Det gjorde de dock en stund senare, vilket med en dåres självklarhet resulterade i rubriken
”Moderaterna rasar mot påhoppet”
och underrubriken
”Littorin: Det här är för djävligt”
När man blir dissad av partisekreterare vet man att man i alla fall åstadkommit något i livet. Pontus Lundkvist (vars serie ”Golfarupproret” Sven-Otto syftar på) var glad och nöjd, och som ansvarig utgivare kände jag att jag kunde ta åt mig i alla fall en smula av äran.
Sedan vaknade mannen på gatan, gräsrötterna och Nisse i Hökarängen. Min inbox fylldes strax av mail från såna där som reagerar med ryggmärgen och gärna skulle slopa yttrandefriheten helt och hållet bara man slapp bli upprörd. Dessutom kom det några mail från Galagoläsare som från och med nu tänkte bojkotta alla våra produkter. (Man kan ju fråga sig varför det tog dem ett halvår från det att de läst serien till att de reagerade, men det kanske beror på Galagos lilla format, ni vet, det där formatet som gör serierna så svårlästa?) En gammal bekant hörde av sig och var besviken. En känd pokerexpert som outade sig som moderat ville köpa ett exemplar. Smånassarna på Flashbacks forum avbröt sin oändliga grupponani för att ge oss en holmgång. Nazister har fan ännu mindre humor än liberaler. Det är ju sorgligt.
När hoten om polis-, JK-, JO- och PO-anmälan i inboxen började bli fler än klagomålen över Galagos lilla format kände jag ett stråk av missmod längs ryggraden. Jag blev rätt jäkla less, faktiskt. Men så, som en ung gud ur teatermaskineriet, kom en gammal nemesis som nu iklätt sig frälsarrollen – Carl Bildt. Carl fucking Bildt skrev om Golfarupproret i sin valblogg! När man blir dissad av före detta statsministrar vet man verkligen att man åstadkommit något i livet. Och vad skriver karln? Vad skriver den främste retoriker vårt land sett sedan Palme kom i jorden? Jo:
”Folkmord?
Jag ser att serietidningen Galago som SSU tydligen ägnar sig åt att dela ut förutspår att en borgerlig valseger kommer att leda till folkmord, våldtäkter och lemlästade barn.
Inget huttlande med nyanser där.
Det är nog dags för en rejäl dementi på temat att just folkmord, våldtäkter och lemlästade barn ägnar sig inte de nya moderaterna åt.
posted by Carl Bildt at 13:43”

Ho ho ho! Och exakt när var det ni slutade? När Bo Lundgren avgick, eller ännu tidigare? Efter Bildts inlägg sänkte sig lugnet åter över Galagoredaktionen. Nu kändes det bara roligt igen, även om vi tyckte lite synd om SSU:arna som råkat placera vårt borgarnummer i närheten av barn. För tyvärr är det ju så, att i nyhetsjournalistikens värld existerar inte termer som föräldraansvar. I alla fall inte när det gäller tecknade serier.


Äntligen är hemsidan uppe!

061009

Till sist efter ett halvårs slit så har vi en ny hemsida. Har försökt fräscha upp den gamla som började mer eller mindre likna en sophög. Bokutgivningen är på plats inom kort och weblago ska givetvis uppdateras. Har du material du vill ha med där så hör av dig till oss.

Galago är rödare än någonsin men det kanske inte behöver någon kommentar.

Jo. Sen har vi även till sist välsignats med adressen www.galago.se.


Konstruktionen går vidare...

061005

Hemsideskämpandet går vidare i ett kallt alliansens Sverige...


Galago

061004

Det här är Galagos blog. Det är här vi genom den nya tekniken för ut vårt budskap, berättar om det vi gillar, inte gillar lika mycket och rapporterar från våra resor och äventyr.

Galago

Välkommen till Galagos blogg. Det här är vår möjlighet till ett personligt fönster mot läsare, tecknare och andra som reser förbi. Kommentera gärna, men märk väl att onödiga personliga påhopp plockas bort omedelbums. Detta är en blogg, inte det antika Grekland.

Mvh/ Galagos redaktion

RSS

Håll dig uppdaterad via RSS på när nya nyheter läggs på Galagobloggen .