Så diskuterades de mänskliga rättigheternas framtid på MR-dagarna 2017

Den 9-11 november hölls Mänskliga Rättighetsdagarna 2017 i Jönköping. Under temat De mänskliga rättigheternas framtid blev det tre dagar fullspäckade med seminarier, kurser och möten. Här kan du läsa några sammanfattande texter om de seminarier som Ordfront arrangerade.

ICC firar 20-årsjubileum – vilken status har den idag och vilka utmaningen står den inför? 
Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, firar 20-årsjubileum nästa år. Domstolen etablerades som en internationell permanent tribunal för att åtala individer för de brott som omfattas av Romstadgan från 1998 och har 123 medlemsstater. Brotten som domstolen behandlar är folkmord, brott mot mänskligheten, och krigsbrott (även aggressionsbrott kan snart komma att falla under ICC:s jurisdiktion). Under ett av seminarierna som arrangerades av Föreningen Ordfront under fredagen diskuterades vilken status ICC har idag och vilka utmaningar den står inför.
Bland utmaningarna nämns ICC:s beroende av staters engagemang och samarbete. Till exempel måste domstolen förlita sig på att stater utelämnar misstänkta personer för att kunna gripa och lagföra dem. Enligt Kirsten Meersschaert, programchef på Coalition for the International Criminal Court och International Coalition for the Responsibility to Protect, bygger ICC på en grundläggande princip som fastställer att det i första hand är staters ansvar att utreda och åklaga misstänkta individer. ICC ska ses som den absolut sista instansen när inga andra rättsinstrument finns att tillgå.

William (Bill) Pace, en av huvudpersonerna bakom skapandet av ICC och styrkommittémedlem i International Coalition for the Responsibility to Protect, belyser det unika med domstolen. Stater som förbinder sig till Romstadgan har ingen möjlighet att reservera sig till någon av dess bestämmelser och den tillåter ingen immunitet för någon. Han poängterar att etablerandet av ICC är enastående och att det är svårt att se att så många länder skulle kunna enas om något sådant i dagens läge. Domstolen har dock anklagats för att vara ett neokolonialistiskt projekt i och med att majoriteten av de fall som tagits upp handlat om afrikanska länder. Bill adresserar kritiken genom att poängtera att de flesta afrikanska fall kommit till ICC genom att staterna själva angett sig eller anmälts av ett annat afrikanskt land.

Thuli Madonsela, har tjänstgjort som public protector i Sydafrika och var innan dess med och utformade det slutgiltiga utkastet av Sydafrikas konstitution som utfärdades av Nelson Mandela. Hon menar att majoriteten av afrikanska stater saknar incitament att lämna Romstadgan trots att det finns skäl att vara kritisk till systemet. Hon menar också att domstolen måste fortsätta att utvecklas i samma takt som metoder för krigföring utvecklas för att fortsätta att vara ett livskraftigt och relevant instrument. Det finns inget annat alternativ i nuläget. Internationella brottmålsdomstolen är vårt hopp, vi bör behålla och utveckla den.

Blev Dag Hammarskjöld utsatt för ett attentat?
Föreningen Ordfront anordnade ett samtal med Hans Corell på MR-dagarna i Jönköping.
1961 dog Dag Hammarskjöld, FN:s dåvarande generalsekreterare, tillsammans med 15 andra i en flygkrasch i Ndola i dåvarande Nordrhodesia. Omständigheterna kring hans död är fortfarande ouppklarade. Vad hände egentligen?

Hans Corell, tidigare bland annat undergeneralsekreterare för rättsliga frågor och juridisk rådgivare för FN, är en av fyra i Dag Hammarskjöldkommissionen som utrett om det finns nya bevis i fallet. Kommissionens uppgift var att bedöma om de nya bevisen skulle rättfärdiga att FN återupptar utredningen och alltså inte att fastställa orsaken till kraschen.

Hans Corell

En av flera oklara och märkliga omständigheter som kommissionen pekade på var att USA:s övervakningsorgan NSA ska ha bandupptagningar från tiden då kraschen ägde rum. Kommissionen har bett att få tillgång till dessa uppgifter men blivit nekade, då det sägs vara topphemlig information för skydd av nationens säkerhet. Kommissionen lämnade över sin utredning till FN i september 2013. Ban Ki-Moon, FN:s före detta generalsekreterare, tillsatte en ny kommission för att återigen gå igenom all information. FN antog också en resolution som stipulerar att medlemsländerna ska lämna över eventuell relevant information som kan bidra till att klargöra omständigheterna i fallet.
Kommer vi någonsin få veta vad som verkligen hände 1961 på Ndolas flygplats?

Vem ska skydda de mänskliga rättigheterna i framtiden?
Föreningen Ordfront anordnade idag seminariet ”Who will protect our human rights in the future?” på MR-dagarna i Jönköping.
Hur ser framtiden ut för de mänskliga rättigheterna? Vem kommer att skydda dem? Är det nuvarande systemet så bra det kan bli? Kanske behöver det reformeras eller ersättas? Frågorna var många i dagens panelsamtal på MR-dagarna i Jönköping. Anna Wigenmark, Föreningen Ordfronts generalsekreterare, modererade dagens samtal och deltagarna var relativt eniga om de problem som finns idag.

Anna Wigenmark, Hans Corell, Joy Ngozi Ezeilo, Rolf Künneman och William Pace.
Foto: Evelina Rönnbäck

Ett högre ansvarsutkrävande för företag är nödvändigt för att upprätthålla mänskliga rättigheter i framtiden. Joy Ngozi Ezeilo, jurist, feminist, forskare och universitetslektor vid University of Nigeria talade om hur stater i allt högre utsträckning samarbetar med företag som ibland har både mer pengar och makt än staten själv. Ett annat problem är de resurser som läggs på att utveckla fler lagar istället för att implementera det omfattande regelverk som redan finns.

William (Bill) Pace, huvudperson i skapandet av Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) och styrkommittémedlem i International Coalition for the Responsibility to Protect, satte saker i perspektiv när han förklarade att hela FN-systemets budget är ungefär 45 miljarder euro medan omvärlden lägger ungefär 1000 miljarder euro på vapen och krig årligen. Pace menar att hållbar fred är så gott som ouppnåelig med en sådan fördelning.

Rolf Künneman, grundare av FIAN (Food first International Information and Action Network), belyste att det snabbast växande området inom den internationella rätten är inom handel och varor, inte inom mänskliga rättigheter att tillgodose grundläggande behov. Utan mänskliga rättigheter förlorar vi vår suveränitet som individer gentemot staten. Vidare framhävde han vikten av att vi kämpar för det vi vill uppnå.

Hans Corell, folkrättsexpert och tidigare undergeneralsekreterare för FN:s rättsavdelning, belyste problematiken med att rättighetssystemet urholkas när medlemsstaterna inte står upp för de mänskliga rättigheterna. Han menade att detta är särskilt påtagligt inom säkerhetsrådet när de fem permanenta vetomakterna röstar utifrån sina egenintressen. Corell poängterade avslutningsvis om hur oerhört viktigt det är att släppa fram kvinnor för att säkra de mänskliga rättigheternas framtid.

Vad gör dina pensionspengar just nu?
#schysstapensioner är en kampanj som samlat flera organisationer som vill informera om, och påverka hur, AP-fonderna hanterar våra pensionspengar. Det rör sig sammanlagt om ungefär 1600 miljarder kronor som i dagsläget investeras i bolag som kränker mänskliga rättigheter och orsakar allvarlig skada på miljön. Informera dig genom att läsa mer på schysstapensioner.se. Föreningen Ordfront är naturligtvis en av organisationerna som backar kampanjen. Tillsammans kräver vi förändring!

EU:s gemensamma flyktingpolitik
Anna Wigenmark, Föreningen Ordfronts generalsekreterare, diskuterade tillsammans med Europarlamentarikern och vänsterpartisten Malin Björk EU:s gemensamma flyktingpolitik under fredagen på MR-dagarna i Jönköping.

Ordfront vill se en förändring i EU-staternas asylpolitik. ”Vi måste förhindra att människor dör på vägen mot Europa”. Idag ligger fokus på att stänga och stärka Europas gränser på olika sätt, som tycks bli mer och mer avancerade.

Björk tar upp problematiken runt Dublinförordningen och att förordningen i sig bidrar till den höga dödssiffran och till politiken om att stänga och stärka gränser. Eftersom Dublinförordningen genererar högt tryck på enskilda stater bör det istället ersättas med en fördelningsmekanism där ansvaret solidariskt ska delas mellan medlemsländerna. I förslaget som lagts fram ska BNP och befolkningsmängd tas i beaktning.

Malin Björk och Anna Wigenmark

Björk berättar att EU:s institutioner skiljer sig i synen på hantering av flyktingsituationen. En majoritet i Europaparlamentet är för en humanare flyktingpolitik och öppnar upp för lagliga vägar till EU genom exempelvis humanitära visum. Detta synsätt kontrasterar mot ministerrådets förhållningssätt där man istället harmonisering av låga miniminivåer av flyktingmottagande och samarbete med tredjeländer för att hindra flyktingars ankomst till EU:s yttre gränser. Ett förslag som Björk har arbetat med är ett utökat kvotflyktingsystem. Det går ut på att FN-organet UNHCR enligt särskilda kriterier definierar vilka människor som har behov av internationellt skydd och därmed ska inkluderas i vidarebosättningen. Efter att UNHCR definierat kvotflyktingarna kan de på ett lagligt och säkert sätt resa in i EU.

Behövs ett förbud mot rasistisk organisering?
Anna Wigenmark från Föreningen Ordfront och Kristina Wicksell från Make Equal samtalade idag om huruvida rasistisk organisering bör förbjudas och dess förhållande till bland annat yttrande- och organisationsfriheten. I bland annat Rasdiskrimineringskonventionen och Europakonventionen förbjuds rasistisk organisering och det har riktats skarp kritik mot att Sverige inte följer sina internationella åtaganden. Svar på tal är att den svenska lagstiftningen är tillräcklig. Samtidigt ser vi gång på gång bevis på motsatsen. Rasistiska organisationer normaliseras genom att till exempel få tillträde till demokratiska forum som Bokmässan och politikerveckan i Almedalen. Detta på bekostnad av att andra organisationer och personer bojkottar dessa sammanhang, både på grund av otrygghet men även som ett ställningstagande.

Fokus hamnar numera på de mest militanta och extrema grupperna vilket resulterar i att mer rumsrena grupper, som till exempel Sverigedemokraterna, normaliseras ytterligare. Gemensamt för dessa grupper är dock att deras organisationsstrukturer bygger på en diskriminerande ideologi som inte erkänner alla människors lika värde och rättigheter. Anna Wigenmark menar att vi måste komma ihåg att Sverigedemokraternas politiska mål i längden kommer att urholka demokratin. Viktigt är att vi fortsätter att engagera oss i de här frågorna så de hamnar på dagordningen inför kommande val 2018. Kristina Wicksell påpekar att du inte måste vara perfekt i din argumentation så länge vi driver samtalet vidare.

Tillsammans kan vi stoppa människohandel!
Joy Ngozi Ezeilo, jurist, feminist, forskare och universitetslektor vid University of Nigeria talade idag om en av de mest lukrativa verksamheterna i världen, en verksamhet som genererar miljarder dollar på bekostnad av miljontals liv. Människan – en av världens mest värdefulla råvaror – luras in i slaveri och sexhandel i tron på att få ett bättre liv. Joy kallar den här verksamheten ”vår tids slaveri” och att den fortfarande pågår i en sådan stor utsträckning beror på de stora pengar som finns bakom.

Joy Ngozi Ezeilo och Alexandra Pascalidou

Med sin bakgrund som särskild rapportör för FN rörande frågor om människohandel och sexslaveri är hon väl insatt i de problem som finns. Det finns visserligen tillämplig lagstiftning, men den implementeras inte i tillräckligt hög utsträckning. Alldeles för få resurser läggs idag på att stoppa människo- och sexhandel och det saknas stöd för offer. ”De som utsatts måste få hjälp från myndigheter så vi de facto kan åtala förövarna, de som utsatts måste få upprättelse”. Människosmuggling och sexslaveri bottnar egentligen i människors avsaknad av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Finns det inte mat på bordet eller rent vatten att dricka tar människor chansen att få det bättre någon annanstans. Därför måste alla stater ta ansvar för att förbättra levnadsstandarden i respektive stat. Inget enskilt land eller enhet kan bekämpa människohandel på egen hand och det läggs fortfarande för lite resurser på att bekämpa denna avhumaniserande verksamhet.

Vi ses i rätten Trump!
I upplösningen av det amerikanska presidentvalet 2016 stod det klart att Donald Trump valts som landets nye president. I samband med detta deklarerade ett flertal nationella organisationer att alla försök att gå emot den amerikanska konstitutionen kommer att bemötas med juridiska medel. Bland dessa organisationer finns American Civil Liberties Union (ACLU). Under lördagens seminarium deltog Föreningen Ordfronts generalsekreterare Anna Wigenmark och Esha Bhandari som är advokat vid ACLU. Bhandari jobbar med projekt kring yttrandefrihet, sekretess och teknik med utgångspunkt i den amerikanska konstitutionen.

Esha Bhandari och Anna Wigenmark

Samtalets fokus var de konstitutionella utmaningar som följer av de verkställande order som Trump utfärdat. Första versionen av reseförbudet kom redan i januari 2017 utan varsel eller varning. Den innebar att sju länder vars befolkning (som är övervägande muslimsk) förbjöds att resa in i landet och bara timmar efter att reseförbudet infördes fängslades människor på flygplatserna. Civilsamhället agerade snabbt vilket hade en positiv inverkan på den efterföljande rättsliga processen som initierades redan dagen efter. Reseförbudet upplöstes. Detta var den första av tre varianter av reseförbudet, alla har bedömts vara motiverade av en strävan att diskriminera muslimer och går emot den amerikanska konstitutionen. Snabbt och utan förvarning utfärdade man även ett förbud mot transsexuella inom den amerikanska militären.

Migranter och de tolv miljoner papperslösa som vistas i USA drabbas hårt av de snabba, oförutsägbara ändringarna som införts sedan Trump tillträdde. Trump har till exempel utfärdat en verkställande order som skalat bort skydd för privatlivet vilket resulterat i att visiteringar vid gränsen och vid interna checkpoints sker godtyckligt, utan skäl för misstanke. Det finns ett uppmärksammat fall med en 10-årig flicka som behövde opereras. Vid en checkpoint uppdagade regeringstjänstemännen att hon var papperslös. De följde efter henne och hennes föräldrar till sjukhuset, väntade tills flickan blev utskriven och arresterade henne för att sedan sätta henne i förvar. Att ta sikte på sjuka barn på detta sätt saknar motstycke enligt Bhandari.

Ett annat exempel på rättigheter som underminerats är kvinnors reproduktiva rättigheter. Bhandari hänvisar till det så kallade Jane Doe-fallet. Ett omstritt fall där en ensamkommande minderårig papperslös flicka hindrades från att göra abort när hon hölls i förvar i Texas.
Advokater och proteströrelsen har minst sagt hållits sysselsatta och måste konstant vara redo att agera. Bhandari menar dock att civilsamhället behöver förstärkning i form av fler aktörer som är villiga att stå upp för mänskliga rättigheter när den politiska ledningen verkar i motsatt riktning.

Sanctioned torture in the name of fighting terrorism
Under lördagen berättade Steven Watt från ACLU om sin kamp för att skipa rättvisa för tortyrens offer. Seminariets moderator var Föreningen Ordfronts generalsekreterare Anna Wigenmark.
Efter attackerna den 11 september 2001 förklarade Bush-administrationen krig mot terrorismen. Detta krig har inneburit att den amerikanska staten gjort grova överträdelser, både på den internationella och nationella rätten, under förevändningen att skydda den nationella säkerheten. Kriget mot terrorismen föranledde en hätsk jakt på personer som misstänktes ha kopplingar till Al Qaida. Godtyckliga gripanden, framtvingade försvinnanden och politiskt sanktionerad tortyr är några av de brott som den amerikanska staten gjort sig skyldig till.
Steven Watt, senior advokat vid medborgarrättsorganisationen American Civil Liberties Union (ACLU) föreläste under lördagen på MR-dagarna i Jönköping om sin kamp att nå upprättelse för de som fallit offer för de brutala människorättskränkningar som CIA och den amerikanska staten begått. Den amerikanska administrationen motverkar ofta prövningen av tortyrfall med hänvisning till nationell säkerhet vilket hindrat dem från att nå domstolarna. ACLU har därför tagit sikte på de statliga representanter och privatpersoner som agerat på uppdrag av staten. Under 2015 lyckades fallet Salim vs Mitchell som första tortyrfall nå det amerikanska domstolsväsendet när ACLU stämde två psykologer som systematiskt utfört tortyrliknande experiment på frihetsberövade personer. Syftet var att bryta ner dem psykiskt och fysiskt tills de hamnar i ett tillstånd av fullständig hjälplöshet och därmed få dem att tala.

När USA:s krig mot terrorismen var ett faktum, blev en viktig del i krigföringen att få fram information som kunde förhindra nya terrorattacker. På detta område skulle psykologerna John “Bruce” Jessen och James Mitchell komma att bli nyckelpersoner då de fick i uppdrag av CIA att utveckla nya, effektiva förhörsmetoder. Jessen och Mitchell som Watt kallar för “förhörsmetodernas arkitekter” utformade ett tjugotal obeprövade metoder. Genom att experimentera på fångarna och utvärdera utfallens effektivitet kunde arkitekterna framställa de mest optimala teknikerna för att utvinna information. CIA betalade 81 miljoner dollar för Jessen och Mitchells tjänster.

Under föreläsningen redogjorde Watt för några exempel på förhörstekniker som användes för att utvinna information. En av förhörsmetoderna kallas waterboarding (skendränkning), och syftar till att framkalla känslan av att drunkna genom andnöd och inandning av vatten. Sleep deprivation (sömnbrist), var en annan metod som användes för att bryta ned förhörspersoner. Ett sätt att göra detta på var att hänga personen naken från en metallstång i 36 timmar så att fötterna knappt nådde golvet. För att undvika att axlar och armar skulle hoppa ur led tvingades personen att hålla sig vaken tills de släpptes ned. Att försätta förhörspersoner i stresspositioner genom att exempelvis stänga in dem i mörka trånga utrymmen med högt ljud eller musik som spelas oavbrutet var andra förekommande förhörstekniker. Watt nämner även en metod där förhörspersonen låses i en liten låda under en timmes tid. På sidorna av lådan fanns små hål placerade genom vilka förhörsledaren kan peta på fången med smala objekt.

Steven Watt

2015 lämnade ACLU in en stämningsansökan å de tre tortyroffrens vägnar mot Jessen och Mitchell. De tre målsägandena, från Tanzania, Libyen och Afghanistan, hade åsamkats både fysiska och psykiska skador – en av dem så allvarliga att han avled i fångenskap och därför företräddes av anhöriga i rättsprocessen. Trots att förhörsmetoder som förbjuds i internationell rätt inte bara använts utan också sanktionerats politiskt, har tidigare försök till upprättelse stoppats då USA ihärdigt hänvisat till statshemligheter och nationell säkerhet. För första gången på 15 år har ett fall där ansvariga för CIA:s kontroversiella förhörsmetoder tagits vidare. I augusti 2017 nåddes förlikning och enligt både Watt och de tre målsägandena var detta bästa möjliga utfall då en komplett rättsprocess skulle utgjort en oerhörd påfrestning för de utsatta. Att de båda psykologerna gick med på en förlikning innebär underförstått att de inte ansåg sig kunna bevisa sin oskuld. Detta är enligt Watt en framgång för alla de tortyroffer som drabbats av tillämpningen av Jessens och Mitchells förhörsmetoder. ”Vi känner att vi har uppnått våra mål. Ingen ska behöva utstå tortyr eller annan omänsklig behandling och förövare kan faktiskt ställas inför rätta och tvingas sona sina brott.”

Fakta och rapporter är inte längre klassade som statshemligheter i och med att sammanfattningen av en 6000 sidor lång rapport med detaljerad information om CIA:s arbetsmetoder släpptes till allmänheten. Advokater jobbar fortfarande för att rapporten ska släppas i sin helhet. Watt menar dock att sammanfattningen tillsammans med det enastående arbete som utförts av journalister och människorättsaktivister förändrade det juridiska landskapet och möjliggjorde prövningen av fallet Salim v. Mitchell. Watt betonar avslutningsvis faran i att vara historielös. Om brotten inte får rättsliga konsekvenser ökar risken för att historien att upprepar sig.

Samtal med vinnarna av Ordfronts Demokratipris
Ett stort grattis till Rörelsen för att bevara Sollefteå BB som tilldelas Föreningen Ordfronts demokratipris år 2017! Rörelsen får priset för sin viktiga kamp för alla människors tillgång till grundläggande rättigheter. När politiska beslut ledde till ett avvecklande av sjukvården i regionen resulterade det bland annat i att kvinnor har tvingats föda i ambulanser och taxibilar. Om en sådan utveckling inte stoppas kommer det att resultera i avfolkning av landsbygden. En hel bygd har valt att gå samman och genomfört protester som fått stort genomslag i samhället vilket BB-ockupationen är ett exempel på. Folkrörelsens kamp för vitala delar av sjukvården och värnandet kring demokratins själva kärna där alla inkluderas har även inspirerat till ett svenskt BB-uppror för värdiga villkor för anställda i förlossningsvården i hela Sverige.

Priset delas mellan tre parter, som alla är utflöden av samma kamp: Föreningen Sollefteå Framtidens akutsjukhus, Nätverket BB-ockupationen samt det medlemsägda vårdföretaget VOON – Vård Och Omsorg i Norrland.

Paula Dunberg
Åsa Viklund
Hanna Eberstein