Iförd träskor – via Norrlandsparadoxen ut i hela värden

Journalisten och författaren Arne Müller tilldelas Ordfronts demokratipris 2021.

Årets vinnare av demokratipriset omvandlar texter i tråkiga årsredovisningar och obegripliga statistikdokument till tydlig och lättläst fakta i bokform. Fakta som han också personligen levererar
genom ett ambitiöst turnerande runt i landet. På bygdegårdar, Folkets Hus och i media folkbildar han kring frågor som på ett eller annat vis kommer att beröra oss alla!

Arne Müller är journalist och författare till böckerna Smutsiga miljarder, om den svenska gruvnäringens miljöpåverkan, och Norrlandsparadoxen, om satsningar på gruvor och vindkraftsparker verkligen ger jobb i norra Sverige, för den belönades han med grävande journalisters pris Guldspaden 2012.

Arne Müller tar emot priset på Mänskliga Rättighetsdagarna i
Göteborg 6-7 december.

Ordfronts demokratipris delas årligen ut till en fysisk eller juridisk person i Sverige som i ord eller handling bidragit till att befästa de demokratiska idealen om jämlikhet, individens okränkbarhet och allas inbördes respekt samt skapat diskussion om vad demokrati är. 

Hej, Arne Müller,
och grattis till Föreningen Ordfronts Demokratipris 2021!

– Jo, men tack. En fantastisk överraskning, det känns väldigt roligt.


Du är en lokal, grävande norrlandsjournalist som skriver om stora frågor: hur skulle du själv beskriva det du gör?
– En journalistik vars drivkraft är att visa upp fenomen och sidor av utvecklingen som inte kommer fram så mycket annars. Utgångspunkten för första boken var att jag såg de nya stora projekten, gruvor och annat, och beskrivningarna av dem kom bara från bolagen. Och jag kände att därute fanns massa människor som skulle beröras, som inte hade annan information.

Efter gruvboken kom böcker om Norrland, Stockholmscentreringen och elbilar. Finns det något g
– Ett starkt skäl till att skriva alla böckerna är att komplettera bilder som ges av resursstarka intressenter. Visa att det finns problem också. När där är en för ensidig bild – det är definitivt en utgångspunkt. Det handlar ju om ett mönster. De som har stora ekonomiska resurser får också ut sitt budskap – det är jättetydligt i gruvfrågan. Liksom med elbilarna.

Men det handlar också om ämnen där det finns positiva förväntningar?
– Jo, historiskt har det ju varit positivt med etablering av en gruva här i norr. Men det är en bild som inte alltid stämmer längre. 

Samma med elbilar?
– Utifrån har man ju en väldig förväntan på elbilen, och den accepteras för vi ska bort från det fossila. Men vi behöver mer än bara branschens bild, det finns problem med den omställningen också.

Ditt arbete bottnar också i ett lokalt engagemang?
– Absolut. Så är det ju. Jag har ändå bott och arbetat som journalist lång tid i den här delen av landet. Då om man inte befinner sig i enstaka tätorter som Umeå då ser man ju de problem som finns i den här landsändan. Tomma hus, nerlagda skolor. Då vill man ju förstå. Varför går det bra för Stockholm, men dåligt här? Det är också temat för min tredje bok, Stockholm, städerna och resten. Vad har visat sig kunna påverka? Förvärrat? Då kan man också undersöka bättre vägar, möjligheter framåt.

Vilka projekt sysslar du med just nu? 
– Jo, det är två saker på dagordningen. Jag kommer just från en resa med Barents Press – en grupp svenska och ryska journalister, med temat ”trafik och klimatomställning i Sverige – Ryssland. Det är svårt att ta in vilken stor uppgift vi står inför.

Vägtrafik? All trafik?
– All sorts trafik. Sammantaget har ju vi i 100-50 genomgått en enorm expansion, tack vare fossila drivmedel. Hur ska vi lämna detta system på 20 år? Vad blir följderna? Vi har tittat på verksamheter på skalan i problemet, och möjliga lösningar – det ska bli en fotoutställning med texter, det är där jag kommer in.

– Det andra projektet jag sysslar med just nu är en ny bok om just de enorma investeringar i klimatomställning som görs i Sverige. Som batterifabriken i Skellefteå, fossilfri stålproduktion och allt som hör samman med detta. Det är såväl gruvprojekt som andra stora investeringar.

Det låter som ett typiskt ämne med stora positiva förväntningar och stora resurser bakom bilden som sprids?
– Jo, det är ju intressant både utifrån Sveriges vägval i klimatomställningen, och vad dessa satsningar kommer att betyda för norra Sverige. Och även här kan jag väl avslöja, kommer svaret vara inte sådär alldeles entydigt bara positivt.

Brukar du få reaktioner från makthavare, som politiker, på dina strukturella granskningar? 
– Det är väl si sådär. En del politiker på olika nivåer följer min facebookgrupp, och jag har varit inbjuden att hålla ett par seminarier i riksdagen. Men nä, de springer inte benen av sig. 

Böcker av Arne Müller:

  • Smutsiga miljarder: den svenska gruvboomens baksida (Ord&Visor 2014)
  • Norrlandsparadoxen: [en utvecklingsdröm med problem]. (Ord & visor 2015. Med foton av Erland Segerstedt.) 
  • Stockholm, städerna och resten. (Ord & visor 2017. Med foton av Erland Segerstedt).
  • Elbilen: och jakten på metallerna. Smutsiga miljarder. (Ord&visor 2019) 
  • Öreälven – den raka vägen är inte alltid den bästa (Ord&visor 2019, med Ingrid Eriksson
  • KliMat – På jakt efter den hållbara maten (Ord&visor 2021) (Redaktör tillsammans Anna Kireeva.)

Arne Müller driver också Facebookgruppen ”Norrlandsparadoxen”, där böckernas ämnen rapporteras och diskuteras.

Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du detta. 

Scroll to Top