Avslöjandena som skakat världen

”Demokratin kan mycket väl dö bakom stängda dörrar, men vi är födda bakom samma stängda dörrar och vi ska inte behöva ge upp vår integritet för att kunna ha ett bra styre, en god regering. Vi ska inte behöva ge upp vår frihet för att få säkerhet. Och jag tror, att om vi alla arbetar tillsammans, så kan vi få både en öppen regering och ett privatliv.”

Så avslutar amerikanen Edward Snowden sitt TED-talk där han framträtt via en virtuell robot på scen i Kanada. På lite drygt ett och ett halvt år har Edward Snowden gått från att vara en helt vanlig okänd man med ett ovanligt arbete till att bli världskändis och en av vår tids största avslöjare av statshemligheter. Meningarna går isär rörande Snowden – hans motståndare säger sig helst vilja sätta en kula i honom. Dick Cheney, vicepresident under George W Bush, menar att Julian Assange är ett ”loppbett” i förhållande till Snowden. Den senare däremot är ”lejonet som bet huvudet av hunden”. För Cheney och hans likar är Edward Snowden en landsförrädare och spion som orsakat landet enorm skada genom sina avslöjanden.

För andra, världen över, är Snowden hjälte, en principfast avslöjare som riskerade allt för att folket ska få veta sanningen om det massövervakningssystem som håller på att invadera varje hörn av våra privata liv.

Edward Snowden föddes 1983 i North Carolina. Han hoppade av High School och började istället studera datakunskap vid Anne Arundel Community College i Arnold, Maryland. Utbildningen ledde honom så småningom till ett arbete vid NSA National Security Agency. Efter ett mellanstopp på CIA och ett par års arbete vid privata företag som Dell och Booz Allen Hamilton, återvände Snowden till NSA via Booz (ett teknikkonsultföretag kontrakterade av NSA). Bara några månader efter att han placerats på NSA:s Oahukontor på Hawaii fattade Snowden beslutet att avslöja den amerikanska regeringens extremt omfattande – och som det verkar lättvindigt utförda – övervakning. Hemliga övervakningsoperationer som påstås ske för att exempelvis motverka terror men som riktas mot i princip vem och vad som helst. Snowdens avslöjande visar hur hemliga underrättelsetjänster trålar efter information hos snart sagt varje mobiltelefon- och internetanvändare och hur information om vem, var och när vi ringer samlas upp och sparas i gigantiska informationssystem.

Bristen på övervakning av övervakarna fick honom till slut att överlåta till allmänheten att själv bedöma om det som pågår är och ska vara tillåtet. ”Jag är beredd att ge upp mitt gamla liv eftersom jag inte med rent samvete kan tillåta att den amerikanska regeringen förstör privatlivet, friheten på internet och grundläggande fri- och rättigheter för människor runt om i världen med denna massiva övervakningsmaskin som de bygger i hemlighet”.

Han började kopiera mängder av hemliga filer och planerade för sitt eget avhopp. I maj 2013 lämnade han och flickvännen Lindsay Mills Hawaii och flög till Hong Kong. Strax därpå publicerade brittiska The Guardian och Washington Post artiklar om PRISM-programmet, massövervakning i realtid av amerikanska medborgare. Hans flykt följdes av hela världen och USA varnade de stater som erbjöd honom en fristad. Så småningom hamnade Snowden i Ryssland där han först erbjöds tillfällig asyl, ett arrangemang som sedan blev ett tillfälligt, treårigt, uppehållstillstånd. Edward Snowden har sagt att han inte har tagit med sig dokumenten till Ryssland utan att han överlämnat dessa till olika journalister. Som tidigare hemlig agent och dataanalytiker, sitter han dock personligen på mängder av kunskap och information. Han ser sig som patriot, inte förrädare, som visselblåsare, inte som läcka och han menar att han medvetet valt att låta avslöjandena bearbetas och användas av medier istället för att bara själv låta publicera dokumenten. På så sätt har han också använt sig av den författningsstadgade pressfriheten. Förutom att ha avslöjat den amerikanska regeringens enormt omfattande övervakning av amerikanska medborgare, exempelvis med (påtvingad) hjälp av olika telekomföretag (Google, Apple, Facebook, Microsoft, Verizon), omfattar Snowdens avslöjanden hur USA buggat eller avlyssnat topphemliga möten i FN och EU men också mera direkt riktat in sin hemliga övervakning, avlyssning, av regeringschefer som Tysklands Angela Merkel och Brasiliens Dilma Rousseff. Nyligen avslöjades hur NSA fått pressen att begränsa sin rapportering om riktade drönarattacker mot terroristmisstänkta (targeted killings), där mängder av oskyldiga familjer fått sätta livet till. Det stod klart redan tidigare att information från NSA:s massövervakning ligger till grund för flera av attackerna och därmed morden.

Snowdens uppgifter avslöjar långtgående och ingående samarbeten mellan NSA och likasinnade underrättelsetjänster som australiensiska DSD och brittiska GCHQ. Men även svenska FRA pekas ut som en mycket tillmötesgående samarbetspartner till britterna och därmed till NSA. FRA sägs exempelvis ha fått tillgång till det kontroversiella övervakningssystemet XKeyscore. Ett system som används för att avlyssna och övervaka vem som helst bara det finns en e-postadress. FRA anklagas också för att förse NSA med information från sitt eget spionage mot ryska ledare och mot energiindustrin.

Edward Snowden är efterlyst av USA, anklagad och misstänkt för stöld av offentlig egendom, för att otillåtet ha samlat på sig försvarsinformation och för att ha spritt den till obehöriga personer, med andra ord för spioneri. Han riskerar minst 30 års fängelse och på grund av anklagelserna om spioneri är hans uppsåt oväsentligt vid prövning av hans skuld. Det räcker att han faktiskt lämnat ut uppgifterna. Därmed menar hans försvarare att han inte kommer att få en rättvis rättegång i USA. Amerikanska människorättsorganisationer driver kampanjer för att göra det möjligt för Snowden att återvända till USA utan att riskera åtal. Men den möjligheten ser i dagsläget försvinnande liten ut. Det tycks inte avskräcka Snowden i dagsläget i alla fall. I samtalet med Chris Anderson (TED-talks) avslutar han:

”Jag gjorde inte det här för att vara trygg och säker, jag har gjort det här för att det var nödvändigt och jag kommer inte att upphöra att arbeta i allmänhetens intresse bara för att kunna dra nytta av det själv”.

Anna Wigenmark, ordförande i föreningen Ordfront Anna Wigenmark