Därför får Edward Snowden Ordfronts Demokratipris

Under MR-dagarna i Umeå hölls ett seminarium om Edward Snowdens gärning för demokratin och om varför han tilldelas Ordfronts Demokratipris. Medverkade gjorde Föreningen Ordfronts ordförande Anna Wigenmark och Ole von Uexkull från The Right Livelihood Award Foundation. Moderator var Leif Ericsson. 

– Snowden är en sann demokratikämpe, sade Anna Wigenmark, ordförande för föreningen Ordfront, som i år ger Demokratipriset till Edward Snowden.
Ordfronts Demokratipris har delats ut sedan 1993 och exempel på tidigare pristagare är bland annat ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (1999), Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd (FARR) och nätverket Ingen människa är illegal (2005) och Elkouria Amidane, demokratiaktivist från Västsahara och KG Hammar, före detta ärkebiskop i Svenska kyrkan (2011).

– Det har länge stått klart att Edward Snowden skulle bli årets pristagare, men på grund av önskemål från honom själv var vi tvungna att vänta med att gå ut med informationen, meddelade Anna Wigenmark.

Edward Snowden har också fått ”det alternativa Nobelbriset” Right Livelihood Award. Ole von Uexkull från The Right Livelihood Award Foundation medverkade under seminariet för att tala om priset som delas ut fem gånger per år, sedan 1980, till personer som stått upp mot sina regeringar för att främja lagstyre.

– Men just Edward Snowden är lite speciell eftersom det i hans fall handlade om världens mäktigaste land, menade von Uexkull.

Edward Snowdens avslöjanden visade att USA tvingat dataföretag att dela med sig av information, att statsöverhuvuden övervakats och dessutom att Sverige är inblandat i övervakningssystemet. Trots att övervakning som fenomen inte är någon ny företeelse, president Nixons Watergateskandal utspelade sig redan på 1970-talet, har situationen förändrats.

– Underrättelsetjänsten NSA (The National Security Agency) i USA dammsuger numera all information, som för att hitta en nål i en höstack, berättade von Uexkull och tillade att övervakningen får extra stor effekt i dagens samhälle där våra liv i stor utsträckning tar form via kommunikation.

Edward Snowden befann sig i Hongkong när han gjorde sina avslöjanden och ämnade sedan resa vidare till Ecuador, men USA drog in hans resehandlingar när han mellanlandade i Moskva och sedan dess är han strandsatt där. Snowden har försökt resa till europeiska länder, men utan framgång.

– Vi borde hjälpa honom att göra det, menade von Uexkull men klargjorde också att det skulle anses otacksamt från ryskt håll om Snowden ”sprang från ambassad till ambassad och försöka få asyl någon annanstans.”

– Vi vet inte alls om Snowden utsätts för någon form av påtryckning i Ryssland, sade Wigenmark men konstaterade att han inte skulle garanteras en rättvis rättegång om han återvände till USA. Han åtalas för stöld av offentlig egendom och utlämnande av material till obehöriga, något som klassas som spioneri. Vanligtvis innebär det 30 års fängelse men somliga menar att Snowden borde dömas till döden eftersom han anses ha åsamkat USA stor skada.

– Åtalas man för spioneri anses syftet bakom handlingen vara oväsentligt, och Snowden kan ju inte neka till det han gjort, berättade Wigemmark. von Uexkull tillade att Snowdens syften var patriotiska. På ett strategiskt sätt valde han att lämna över sina avslöjanden till en journalist som Glenn Greenwald, för att försäkra sig om att informationen skulle hanteras på ett bra sätt.

– Han ville inte skada USA utan bara förbättra demokratin, berättade von Uexkull.

Men varför finns det inte fler som Edward Snowden? Enligt von Uexkull hade 850 000 personer tillgång till samma information som Chelsea Manning och ändå kunde ingen tänka tanken att någon skulle ha tillräcklig moral för att göra ett avslöjande.

– Men i USA är många människor födda i militärfamiljer och uppväxta i system där nationell säkerhet värderas högt, fortsatte von Uexkull. Även Snowden kommer från en militärfamilj och hans pappa hade till en början stora svårigheter att acceptera sin sons val.

Under seminariet nämndes också Snowdens strategiska genomförande av avslöjandena som exempel på en professionalisering bland visselblåsare. Nu finns dessutom organisationer som stöttar visselblåsare som planerar att genomföra avslöjanden genom att bland annat bidra med information om asylförfaranden och resvägar.

Slutligen framhävde von Uexkull att övervakningsfrågan kan ses som ett kulturellt och kommersiellt problem.

– Varför delar vi frivilligt med oss av våra privata liv till företag på det sätt vi gör idag?, frågade han och menade att vi måste öppna ögonen innan det är för sent och inte bete oss som sömngångare.

Av Jenny Eriksson

Den 29 november kl. 17.00 visas dokumentären om Edward Snowden, Citizenfour, på Södra Teatern i Stockholm. 

Läs om länksamtalet med Edward Snowden och Glenn Greenwald som hölls vid prisceremonin här.