Krönika: Stoppa rasisterna – i demokratins namn

Riksdagsplatserna till trots, det var enligt min mening tårtan som avgjorde saken. Som gav Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna full demokratisk legitimitet. Som en människa reste sig de politiska motståndarna och försvarade SD:s rättigheter: att få utöva sin grundlagsfästa rätt att uttrycka sin politik. Att skyddas mot angrepp från icke-demokratiska makter.

Jag håller med – det kunde ha varit ett vapen och det kunde ha varit ett försök att utomrättsligt tysta Sverigedemokraterna. Och det hade varit allvarligt. Men det var en tårta. En sådan som slängts i ansiktet på en och annan finansminister genom tiderna. Vi lever i en tid där hot mot politiker ökar och därmed hotet mot vår demokrati. Så utifrån scenariot ”det kunde ha varit ett vapen” är därför den politiska uppslutningen bakom Åkesson och SD begriplig. Men det lyfte också in SD i det demokratiska finrummet, till en plats där de faktiskt inte hör hemma, och de gavs en roll som de själva inte lever upp till. När hör vi ledande Sverigedemokrater ta tydligt avstånd från den våldsamma svans som följer dem och som hotar, till och med skadar meningsmotståndare? När hör vi Sverigedemokrater tala om respekt och skydd för alla människors lika värde och rättigheter – oavsett ras, kultur, kön, ursprung, nationalitet och oavsett var de befinner sig. Även papperslösa, hemlösa, tiggare i Sverige? Ett ännu större problem är att denna nya legitimitet öppnade dörrar också för (ännu mera) extrema rörelser. Uppenbarligen också skolportar. Skolverkets jurist har i ett uttalande sagt att skolorna ska bjuda in objektivt och att man inte får välja bort partier/grupper bara för att de har odemokratiska värderingar. Om så är fallet kan vi lika gärna bjuda in Boko Haram och Ku klux klan direkt.

Yttrandefriheten är inte absolut. Utgångspunkten för en demokrati är skyddet och respekten för det universella människovärdet och det är inte bara möjligt utan ibland till och med nödvändigt att begränsa utrymmet för yttrandefriheten när syftet med orden är att skada andra och undergräva deras rättigheter. Europakonventionen har sådana mekanismer inbyggt i sig, domstolen har gång på gång tagit ställning för människovärdet och mot yttrandefriheten till och med organisations- och åsiktsfrihet. Rasistiska grupper som försökt etablera sig som parti men förbjudits har flera gånger inte ens fått prövningstillstånd när de sedan klagat till Europadomstolen. Svensk lag sätter gränser för vad man får säga – och inte får säga.

Att neka partier som till och med öppet förnekar människors lika värde tillträde till våra skolor borde därför vara helt okomplicerat – även skollagen vilar på de mänskliga rättigheterna som värdegrund. Att i demokratins och yttrandefrihetens namn släppa in rasistiska grupper och partier (som internationell rätt dessutom kräver att Sverige ska förbjuda) i skolorna och tillåta nazister paradera på våra gator är däremot en perversion av demokratibegreppet.
Man kan inte gömma ett ställningstagande för mänskliga rättigheter bakom en riksdagsplats eller inte – det är orden och budskapet som är avgörande. Regelverken, värdegrunden finns där, använd dem, inte våldet, för demokratins skull.

Anna Wigenmark

Anna Wigenmark, människorättsjurist och ordförande i föreningen Ordfront.

Krönikan publicerades i Ordfront magasin 3/4-2014