Ordfront uppmärksammar valet i Ryssland

Mot bakgrund av presidentval, fotbolls-VM och påstådda ryska giftattacker i Salisbury, håller Ordfront ett samtal med ryska kulturarbetare om situationen för yttrandefrihet i Ryssland, där vi särskilt belyser hur det är att verka som kulturarbetare i landet. Datum för samtalet sätts inom kort. Vi har gjort en uppdatering av läget i Ryssland inför valet den 18 mars.  

Det är bara några dagar kvar till presidentvalet i Ryssland där Vladimir Putin förväntas gå en förkrossande seger till mötes. I samband med att valet närmar sig, så har regimens nedbrytning av fredliga demonstrationer åter tagit fart. Föremål för gripandena just nu är den antifascistiska rörelsen. Valet i sig kritiseras som ett välregisserat skådespeleri – men i realiteten finns inga starka motståndare till president Putin.

Valet till det ryska parlamentets underhus, duman, resulterade i en jordskredsseger för Putins maktparti Enade Ryssland. I årets presidentval ställer dock inte Putin upp som kandidat för sitt eget parti, Enade Ryssland, utan ställer istället upp som oberoende kandidat. Maktpartiet har egen majoritet i det ryska parlamentet, men partiet har lågt anseende hos många ryssar och har blivit kallat för ”skurkarnas och tjuvarnas parti” av korruptionsavslöjaren och bloggaren Alexsej Navalnyj, vilket har fått stor spridning över internet.

– Att bli förknippad med partiet skulle riskera att bli ett sänke för Putin, som inför valet har sagt att han nu vill framstå som hela folkets kandidat, säger rysslandskännaren Stig Fredriksson.
Människorättsorganisationen Open Russias grundare Mikhail Chodorkovsky anser att presidentvalet den 18 mars endast är en fasad och menar att vi kommer att beskåda en show som kommer att kallas ”Presidentval”, men som kommer gå precis som producenten har planerat.

Stig Fredriksson. Foto: Max Palm

Sedan det senaste presidentvalet 2012 har det stiftats nya lagar som inskränker mötes- och yttrandefriheten. Organisationer som jobbar för demokrati och öppenhet klassas som spioner åt väst om de tar emot ekonomiskt stöd från utlandet och kan därmed inte längre verka fritt. Det kan ge allt från böter upp till 6 års fängelse för involvering i organisationer vars verksamhet klassats som spioneri. Oliktänkande smutskastas och kallas för landsförrädare i tevekanaler som manipulerar befolkningen och fungerar som megafoner åt regimen. I Ryssland är de nationella TV-stationerna – där befolkningen får sin huvudsakliga information – i allra största utsträckning statskontrollerade. Det har även stiftats två nya lagar som båda attackerar det fria internet och möjligheten till anonym kommunikation, vilket förvärrar den bristande pressfriheten i Ryssland ytterligare. Efter beslut från den federala åklagarmyndigheten så har flera oppositionssidor blockerats, bland annat Alexej Navalnyjs LiveJournal blogg.

Den person som potentiellt hade kunnat leda oppositionen mot Putin är just bloggaren och korruptionsavslöjaren Alexej Navalnyj. Han säger sig stå för en ekonomisk liberalism, ökad transparens, ökad decentralisering och en mindre statlig inblandning i ryska medborgares liv. Men Navalnyj har också yttrat sig med främlingsfientliga uttalanden och spelat på ryssarnas fördomar mot människor från Kaukasus och Centralasien. Han har även deltagit i en hårdförd nationalistisk marsch, något han dock delvis tagit avstånd ifrån senare. Navalnyjs deltagande i presidentvalet stoppades effektivt då han 2014 dömdes för förskingring och tillåts därmed inte ställa upp i presidentvalet. Brottet ska ha begåtts 2009 och ett åtal har hängt över Navalnyj sedan just vintern 2012. Navalnyj anser själv att domen är politiskt motiverad och Europadomstolen har förklarat att rättegången inte gått korrekt till. Stig Fredriksson anser att det är omöjligt att säga hur starkt stödet för Navalny är, eftersom han och hans organisation inte tillåts kampanja eller bedriva politiskt arbete.

– Men han har trots det kunnat bygga upp en organisation med kontor över hela Ryssland, och han har vid flera tillfällen fått ut människor, tusentals, sammanlagt förmodligen hundratusentals, i många ryska städer i protestdemonstrationer mot framför allt korruptionen, säger Stig Fredriksson.
– Navalnyj har gjort en fantastisk insats genom att avslöja makthavares korruption. Han och hans medarbetare använder bland annat drönare för att flyga över deras egendomar, fastigheter och lyxbåtar och publicerar sedan filmerna på Youtube, säger Stig Fredriksson.

Regeringskritiker har det senaste året hållit fredliga anti-korruptionsprotester som myndigheter runt om i Ryssland har vägrat att godkänna. Polisen grep hundratals demonstranter under protesterna mot korruptionen den 12 juni 2017 i Moskva och Sankt Petersburg. Demonstranter vittnar om kränkningar av rättigheter, där bland annat polisen i vissa områden har förnekat de gripna demonstranternas tillgång till advokater och böter och fängelsestraff har dömts ut efter bristfälliga domstolsförhandlingar .

Regimen har gått hårt åt offentliga demonstrationer allt sedan den så kallade Winter of Discontent 2011/2012 då man gick ur huse inte bara i Moskva utan på många platser i Ryssland. Människor protesterade bland annat mot att Putin hade sett till att behålla makten sedan 2000, trots att den ryska konstitutionen förbjuder en kandidat att kandidera i två på varandra följande val. 2008 valdes istället vice premiärminister Dmitrij Medvedev till president och Putin blev då istället premiärminister. På så vis lyckades Putin behålla mycket av den verkliga makten och kunde åter ställa upp i valet 2012, där han då vann och blev president för tredje gången. Maktkorruptionen ledde till att tusentals människor samlades den 6 maj 2012 på Bolotnajatorget i Moskva för att demonstrera mot Putins tredje presidentperiod. Polisen slog till hårt mot protestanterna, grep hundratals tillfälligt men sökte sedan i flera år efter de som kallats för ledare för protesterna. Med falska vittnesmål och bevisning dömdes ett 30-tal så kallade Bolotnaja-demonstranter till långa fängelsestraff för att avskräcka från nya protester. Så sent som i år frigavs den sista av Bolotnajafångarna.

2012 greps och dömdes även tre medlemmar från feministiska performance-kollektivet Pussy Riot till två år i straffläger efter en Putinkritisk bön i Frälsarkatedralen i Moskva. Andra oppositionella har de senaste åren flytt landet för att undvika väntade repressalier i hemlandet. Mordet på den liberale politikern Boris Nemtsov 2015 innebar en mycket allvarlig försvagning av oppositionen då en av de starkaste Putin-kritiska rösterna tystades.

Aleksej Navalnyj har bojkottats av de statskontrollerade medierna, men han har genom sin blogg hunnit skapat sig en stor plattform på internet. Förbudet att ställa upp i valet kan få konsekvenser i form av att många av hans anhängare, som främst är den urbana medelklassen och unga vuxna, stannar hemma och låter bli att rösta. Navalnyj har uppmanat ryssarna att bojkotta presidentvalet den 18 mars och har utlyst protester i hela Ryssland. Navalnyj har själv deltagit i flera protester, men också gripits av polis anklagad för otillåten demonstration. Efter gripandet skrev Navalnyj på sin Twitter: ”Jag har gripits. Det här betyder ingenting. Kom till Tverskaja. Ni demonstrerar inte för mig, utan för er egen del och för er framtid”.

Eftersom någon riktig opposition mot Putin eller partiet Enade Ryssland aldrig har fått utrymme att utvecklas så gör de flesta rysslandskännare bedömningen att årets presidentval kommer att bli en upprepning av hur det har sett ut i tidigare val. Väljarna har totalt åtta kandidater att välja mellan. Utöver sittande president Vladimir Putin är det ännu en gång liberaldemokraternas Zjirinovskij, som har ställt upp i varje presidentval sedan 1996. Partiet är enligt kritiker varken liberalt eller särskilt demokratiskt, utan snarare ett nationalistparti där Zjirinovskij har gjort sig känd genom minst sagt kontroversiella uttalanden med främlingsfientliga eller på annat sätt stötande innehåll. De andra kandidaterna är Pavel Grudinin (Kommunistpartiet), Grigorij Javlinskij (Jabloko), Boris Titov (Tillväxtpartiet), Sergej Baburin (Ryska folkunionen), Maksim Surajkin (Rysslands kommunister) och Ksenija Sobtjak (Medborgarinitiativet). Många blev förvånade över att Sobtjak skulle ställa upp i presidentvalet. Hon är känd över hela Ryssland som tv-personlighet och programledare, och har även känt president Vladimir Putin sedan hon var barn. Putin arbetade i början av sin politiska karriär som rådgivare åt hennes pappa, Sankt Petersburgs förste demokratiskt valde borgmästare, Anatolij Sobtjak. Men i samband med protesterna som uppstod efter fusket i parlamentsvalet 2011, så lämnade hon underhållnings-tv och anslöt sig till demonstrationer mot Putin och protesterade mot hans sätt att styra Ryssland. Det anses vara en ren omöjlighet för Sobchak att vinna valet och bli Rysslands nya president, men däremot spås hennes deltagande kunna motivera yngre väljare att gå och rösta vilket skulle generera ett ökat valdeltagandet och ge valresultatet en större legitimitet. Kritiker menar att Sobtjaks deltagande legitimerar ett orättvist val, medan andra ser det som att det ger en unik möjlighet att uttala kritik mot hur Ryssland styrs, som aldrig annars hörs och får uppmärksamhet i de stora tv-kanalerna. Samtidigt är det helt klart att Sobtjak inte skulle få ställa upp i valet om inte Kreml hade godkänt det. Putin vill ge ett sken av mångfald, men Stig Fredriksson menar att det finns en uträkning.

– Ksenia Sobtjak och Grigorij Javlinskij ska splittra den demokratiska Putinkritiska oppositionen, samtidigt som deras kandidatur ska få den delen av opinionen att gå och rösta istället för att stanna hemma, säger Stig Fredriksson. Pavel Grudinin och Vladimir Zjirinovskij är inte kritiska till Putin, men får ställa upp för att deras trogna väljare ska gå och rösta.
Då ingen konkurrenskraftig opinion hotar Putin så är Kremls bekymmer snarare att se till att tillräckligt många röstar för att valet ska fylla en legitimerande funktion. Valdeltagandet till parlamentsvalet 2016 var rekordlågt då endast 48 procent gick till valurnorna, jämfört med de 60 procent som röstade till parlamentsvalet 2011. Därför spås det att även presidentvalet kommer ha ett lågt valdeltagande, vilket oroar Kreml, då det sägs att deras önskan är att minst 70 procent av de röstberättigade ska gå och rösta, och minst 70 procent av de angivna rösterna ska gå till Putin. Men med tanke på Navalnyjs uppmaningar till bojkott av valet och den utbredda likgiltigheten hos ryssarna inför valet är det nog osäkert om en sådan utgång är möjlig utan användning av en manipulation av valresultatet. Navalnyjs allierade vill genom bojkotten av valet bevisa att Putin inte har det stöd som han hävdar att han har. Men att Putin vinner är självklart. Frågan är hur han vinner den här gången.

Källor:
Utrikesmagasinet, Stig Fredriksson
http://www.utrikesmagasinet.se/analyser/2016/september/nu-kan-putin-ta-sikte-pa-nasta-ryska-presidentval
http://www.utrikesmagasinet.se/analyser/2018/februari/putin-vinner-presidentvalet—fragan-ar-bara-hur
http://www.utrikesmagasinet.se/analyser/2017/juni/korruptionsavslojare-staller-putin-infor-ett-dilemma

Human Rights Watch Report
https://www.hrw.org/sites/default/files/world_report_download/201801world_report_web.pdf

SVT Nyheter
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ny-rysk-lag-mot-oonskade-organisationer
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssar-saknar-fortroende-for-valsystemet
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/presidentval-i-ryssland-har-ar-kandidaterna

Svenska Dagbladet
https://www.svd.se/navalnyj-utlyser-protester-i-ryssland

Dagens Nyheter
https://www.dn.se/nyheter/varlden/ryska-presidentvalet-ska-ge-intrycket-av-mangfald


Hanna Söderlund