Skärpt läge för mänskliga rättigheter i Ryssland

Ryssland
 
Den 7 maj 2012 installerades Vladimir Putin som Rysslands president för tredje gången. Dagen innan samlades 100 000 personer i Moskva för en demonstration som skulle bli en vändpunkt för den ryska proteströrelsen.

Reaktionen blev brutal: tusen personer skadades och flera hundra arresterades och förhördes, vissa under tortyr. Den gigantiska rättsprocess som följde har fått namn efter torget i Moskva där de värsta sammandrabbningarna mellan demonstranter och polis skedde: Bolotnaja.

 Liksom många andra aktivister, har Maria Dobrochotova och Aleksej Sachnin nu flytt landet. De deltog under MR-dagarna i Stockholm i ett seminarium om mänskliga rättigheter i Ryssland, tillsammans med Stig Fredrikson, journalist, författare och rysslandsexpert.

 Protesterna under 2012 var kulmen på en demokratisk rörelse som växt i takt med att utrymmet för de mänskliga rättigheterna har snävats in de senaste åren. Men allteftersom Putin skärpt tonen, har det politiska och mediala stöd som funnits för oppositionen dalat, och i dag är den demokratiska motståndsrörelsen både stukad och fragmentiserad.

 I stället är det den främlingsfientliga oppositionsrörelsen, med Aleksej Navalnyj i spetsen, som växer och tar sin näring från det stora missnöjet i landet. Även den allmänna opinionen tycks ha svikit demokratiska koalitionen, menar Maria Dobrochotova och Aleksej Sachnin.

– Det finns en stor misstänksamhet mot motståndsrörelsen, tack vare de propagandakampanjer som bedrivits mot oss. Bland annat har det gjorts TV-dokumentärer som pekat ut oss som georgiska spioner. Kreml och polisen försöker dela samhället.

Enligt den ryska människorättsorganisationen The Memorial, finns det enligt strikt definition 70 politiska fångar i Ryssland, men Maria Dobrochotova menar att det verkliga antalet uppgår till ca 200, där 28 av dessa arrester har sin grund i Bolotnajaprotesterna.

– Fångarna har vitt skilda bakgrunder, förklarar Maria Dobrochotova. På så sätt visar regimen att vem som helst kan bli arresterad och dömd. Tre av de gripna var inte ens på plats den 6 maj. De absurda anklagelser som riktas mot dem liknar de metoder som Stalin använde sig av. De får inte ta del emot post, nyheter eller besök från sina familjer, och flera har nekats läkarvård.

 De brutala repressalierna visar prov på Putins nya politiska verktygslåda för att slå ner oliktänkande. En verktygslåda som även innehåller även skyhöga böter för demonstrationer, skärpta lagar mot förtal och förräderi, den omtalade lagstiftningen mot homosexuella, och nya regler för icke-statliga organisationer som tar emot pengar från utlandet. Dessa organisationer måste nu registrera sig som ”utländska agenter”, något som i Ryssland ses som en synonym för spioneri.

– Putin är ett kontrollfreak, säger Stig Fredrikson. Han vill förgöra allt självständigt liv i Ryssland. Civilsamhället och oppositionen dräneras på kulturpersonligheter och aktivister, som börjat fly landet.

 Hur kan omvärlden lätta regimens strypgrepp på oppositionen? 

– Regimen nästan helt okänslig för kritik från EU, menar Stig Fredrikson. Demokrati är bara ett ord. Däremot skulle handelssanktioner och individuella sanktioner kunna bromsa in den fascistiska utvecklingen. Många ryska toppbyråkrater är baserade utomlands eller har sin egendom i Europa.

 Maria Dobrochotova och Aleksej Sachnin uppmanar till opinionsbildning och engagemang i de nätverk som stödjer de politiska fångarna. EU-länderna måste också sluta tveka till att ta emot ryska politiska flyktingar som de själva. Om utvecklingen fortsätter i den här riktningen, kommer de bli fler.


sara-klar
Sara Falkstad Byrne,
Projektledare för DemokratiAkademin och journalist