NYTT FRÅN NÄTVERKET MOT. s.k. UTLANDSSPIONERI m.m.
den 9 juli 2026
Föreningen Ordfront
har flyttat till nya lokaler vid halvårsskiftet. De nya lokalerna finns i Solidaritetshuset med adress Tegelviksgatan 40 i Stockholm. Stadsdelen heter Barnängen. I närheten finns ändhållplatserna i Sofia för busslinjerna 2, 57 och 66. Det är där som nätverket förvarar sitt lilla lager av foldern om utlandsspionerilagen.
Nätverket mot s.k. utlandsspioneri m.m.
är i akut behov av förstärkning i den lilla gruppen av sammankallande. Du som är intresserad av att delta, hör av Dig till Ingemar Folke, fam.folke@telia.com
Sammankallkandegruppen träffas nästa gång via zoom tisdagen den 25 augusti kl. 10. Om Du vill att en viss fråga ska diskuteras vid mötet, är Du välkommen att höra av till Ingemar eller till Anna Wigenmark (anna.wigenmark@ordfront.se).
”Villkorad frihet”
Är titeln på en rapport som släpptes i Almedalen i juni av föreningen Demokratins röstbärare. Rapporten i dess helhet finns att ladda ner från föreningens hemsida.
I kapitlet om yttrandefrihet avhandlas effekten av utlandsspionerilagstiftningen som den första av de lagstiftningsåtgärder som har påverkat utrymmet för yttrandefrihet.
Vi i nätverket hoppas kunna samarbeta i höst med Demokratins röstbärare för att lansera vår idé om ett till nyvalda riksdagsledamöter riktat erbjudande om information om utlandsspionerilagstiftningen.
Utlandsspionerilagen i Sveriges radio
I podden Demokratin medverkar i ett avsnitt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Avsnittet har rubriken ”Demokratin och den fria pressen”. Nils Funcke pekar ut lagstiftningen om utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift som den viktigaste inskränkningen av yttrandefriheten i Sverige på senare år.
I avsnittet medverkar även Dorota Nygren, som är verksam som journalist i Polen. Hon berättar om hur det gick till när det konservativa partiet Lag och rättvisa kom till makten i Polen. Då var Dorota Nygren ansvarig utgivare på den polska radion.
Länken till det intressanta avsnittet
Rapport från Nätverkets aktivist i Almedalen
Jag hade tur. Det var i vår trädgård på Mellangatan 7 som SVT, SR, TV4, Shibsted, Tidningsutgivarna och Journalistförbundet höll sina seminarier. Plus Reportrar utan gränser. En hel del om inbäddad reklam, AI, nättroll och div. påverkansoperationer på TikTok etc. blev det de första dagarna. Delvis intressant men lite tjatigt när paneldeltagare fastnade i sådant som redigering, val av ”soundbites” och liknande. Däremot var uppställningen av olika mediachefer rätt imponerade – de är medvetna om att medier och arbetsvillkor förändras i rask takt. Oron fanns där, underförstått. ”Put up or shut up” som Åsa Linderborg skrev om Irak-kriget för ca 20 år sedan. SVT/SR:s gradvisa anpassning till en annan verklighet de senaste åren är märkbar. Obehagligt.
Nå, jag hade inga svårigheter att dela ut nätverksfoldrarna om utlandsspionerilagen, fick även hjälp av någon från Reportrar utan gränser. Pratade med några i vimlet (det var trångt och varmt). De menade att nu är det en ny verklighet, det gäller att hitta nya vägar att få ut information eller anpassa sig. Karriärer står på spel, nu som förr i tiden. ”De grå lapparnas” tid från världskriget är tillbaka, om än i ny form. Begreppet var dock okänt för dem jag träffade, liksom även storheter som Segerstedt och Nerman. På torsdagen var justitieminister Strömmer på plats och höll låda i ca 40 minuter. Inte oväntat uttryckte han belåtenhet över alla snabba lagändringar han drivit igenom (trots Lagrådets ofta stora protester). Karin Mattson – Expressens politiska chefredaktör – försökte tackla honom rörande frågor som meddelarfrihet, skyddande av källor och själva begreppet utlandsspioneri. Det gick sådär. Mångordigt åkte han slalom runt frågorna, men i en bisats sade ministern ”Det kan finnas saker i den här lagstiftningen vi kan behöva titta på igen”. Vad det nu betyder. Klart är att Hr Strömmer inte är helt nöjd med lagen på området…
Hans M Gabrielson, Visby.
Bokanmälan: BEHOVET AV MODIGA VISSELBLÅSARE
Alexandra Franzén, Sanningen skall göra er fria, Atlas 2025, 345 s., förord av Wilhelm Agrell
De senaste åren har böcker getts ut i vilka författarna uttryckligen engagerar sig i försvaret av yttrandefriheten: Ida Ölmedal, Där man bränner böcker, 2024, Henrik Gundenäs, Till tals – Yttrandefrihet förr, nu och sedan, 2025, Sakine Madon, Till kättarens försvar, 2025. Både Ölmedal och Gundenäs utpekar lagstiftningen om utlandsspioneri som den allvarligaste inskränkningen av yttrandefrihet på senare år. Madon, som behandlar en annan aspekt av yttrandefriheten, omnämner inte bestämmelserna om utlandsspioneri m.m.
Alexandra Franzén ägnar stor uppmärksamhet åt lagstiftningen om utlandsspioneri i ett avslutande avsnitt under rubriken ”IB-affären tur och retur”. Hennes bok grundar sig på hennes doktorsavhandling i sociologi, Brottslingar av en mycket speciell sort – spionskandalen som en maktkamp mellan visselblåsare, grävande journalister och underrättelsetjänster, 2021.
Författaren redovisar vår tids stora spionskandaler: Pentagonrapporten med Daniel Ellsberg som visselblåsare, IB-affären med Håkan Isacson som visselblåsare samt Edward Snowdens avslöjande av USA:s världsomspännande avlyssning. En central frågeställning som avhandlas är omgivningens sätt att förhålla sig till visselblåsaren. För somliga är han en förrädare, för andra en hjälte. Vad är det som gör att visselblåsaren framstår som det ena eller det andra?
Hur kan en underrättelse- och säkerhetstjänst i en demokrati övervakas och på sikt behålla allmänhetens förtroende? Verksamhetens natur är ju sådan att man har en mer eller mindre uttrycklig licens att begå handlingar, som inga andra medborgare får utföra. En slutsats som författaren drar av sitt material är kanske överraskande för många. Alexandra Franzén anser nämligen att möjligheten att en visselblåsare kan träda fram och avslöja missbruk är det som till slut är avgörande för att inte verksamheten ska gå över styr och förlora förtroende. Inga statliga tillsynsorgan förmår i längden på ett okorrumperat sätt hålla koll på vad som sker.
Det är i det sammanhanget som lagstiftningen om utlandsspioneri och dess kriminalisering av meddelaren/visselblåsaren är så allvarlig, menar Alexandra Franzén: ”Med de nya spionerilagarna vingklipps svenska massmediers och visselblåsares frihet.” Hon myntar ett begrepp som passar väl in på lagstiftningens kriterium ”hemlig”: ”pinsamhetssekretess”.
Boken ger ett nytt perspektiv på vådorna med den nya lagstiftningen. Den är nästan genomgående skriven på ett populärt och spännande sätt.
Ingemar Folke