Rita Mahato är årets Per Anger-pristagare och arbetar som kvinnorättsaktivist i Nepal. I en intervju med Ordfront magasin berättar hon om ett samhälle där kvinnors kroppar expolateras och där kvinnors röster tystas, men också om hennes egen obevekliga kamp för kvinnors rättigheter.
Rita Mahato arbetar för människorättsorganisationen Women’s Rehabilitation Center (WOREC) i Nepal, en organisation som informerar våldsutsatta kvinnor om deras rättigheter, stödjer dem i rättsprocesser och arrangerar aktiviteter för att stärka kvinnors roll i samhället. Det är inte ett lätt arbete och motståndet mot att lyssna till kvinnors röster är stort.
– Det beror på att män dominerar på alla nivåer i samhället och kvinnors närvaro är inte tillräcklig, säger Mahato och ger exempel på hur kvinnorättsaktivister och kvinnliga journalister utsatts för hot och till och med mördats. Om ett kvinnoärende förs upp till högre instanser finns bara enstaka kvinnliga advokater att tillgå och de advokaterna lever själva ett riskfyllt liv.
Det nepalesiska samhällets brister drabbar kvinnor extra hårt. Korruptionen gör att till och med högt utbildade kvinnor blir arbetslösa, och riskerar att tvingas till prostitution, om de inte kan betala de mutor som krävs för att få ett arbete. Det har också hänt att polisen mutats för att lämna brottsplatser där våldtäkter ägt rum. Dessutom är rättssäkerheten är allt annat än pålitlig. Rita Mahato berättar om ett pågående rättsfall där en kvinna som hävdat sin rätt att bo kvar i sitt hem – trots att mannen hittat en ny fru och inte ville låta henne bo kvar – blivit ett offer även inom rättsprocessen. Den advokat som kvinnan tilldelades tvingade henne att följa med hem till sig och krävde att få ha sex med henne. Kvinnan lyckades fly och kom till WOREC för att få hjälp att hitta en ny advokat. WOREC ville att advokaten skulle lagföras för det han gjort, men den utsatta kvinnan ville inte gå med på det. Det hon önskade var att få gifta om sig.
– Men en rättsprocess i Nepal kan ta tiotals år, och väntar hon så länge så är hon tillslut för gammal för att någon ska vilja ha henne, konstaterar Mahato.
Trots det otvivelaktiga faktum att kvinnor ständigt berövas sina mänskliga rättigheter i Nepal, ger media inte en rättvisande bild av situationen.
– Om det är trettio procent av Nepals kvinnor som lever i en allvarligt svår situation så visas det som om det vore max tio, säger Mahato som har ett intryck av att alla som belyser kvinnofrågor, även män, utsätts för hotelser och trakasserier. Dessutom finns en tradition av tabubeläggning som som ytterligare riskerar att tysta kvinnokämparnas röster.
– Det går till exempel inte att prata om prostitution, om man tar upp det i lokalsamhället så jagas man iväg, berättar Mahato som med hjälp av sin organisation försöker komma åt kvinnornas berättelser genom gruppdiskussioner för kvinnor där en trygg kontakt kan skapas. Men när Rita Mahato och de andra aktivisterna på WOREC försöker stötta och hjälpa, möts de själva av anklagelser och hot. Av förövarnas närstående får Mahato höra att hon är prostituerad själv, att hon förstör de nepalesiska kvinnorna och att hon säljer sin heder. WOREC:s kontor har många gånger utsatts för stenkastning och vissa av fältarbetarna har blivit tvungna att flytta till skyddade boenden på grund av de stora riskerna.
– Du tycker att det är förfärande att höra men tänk hur mycket rädsla det innebär för oss!, kommenterar Mahato.
– När jag går ut från mitt hem har jag ingen garanti för att komma tillbaka, fortsätter hon.
Så var får hon modet och kraften ifrån, denna kvinna som arbetar mot alla odds?
– Jag får stöd från människorättsaktivisterna i min organisation WOREC och även från Amnesty International Nepal, berättar Rita, men tillägger att det också handlar om hennes egna kraft.
– Vi på WOREC lämnar inte vårt arbete även om det är svårt, vi fortsätter oavsett om det går bra eller dåligt, konstaterar hon lugnt.
Tvivlar du aldrig, är du aldrig rädd?
– Jo, tvivel har man förstås och jag är rädd ibland, säger Mahato och ger ett exempel på hur hennes arbete begränsat hennes egen frihet. En 8-årig flicka blev våldtagen av en 40-årig man och WOREC såg till att mannen blev gripen av polisen. Men resultatet blev att Rita Mahato inte kan vistas i det område där mannens närstående bor, eftersom det är för farligt.
– Men nu efter att ha fått det här priset känns det som om jag har fått större hopp om att kunna fortsätta mitt arbete, tillägger Rita som också ger en svagt positiv bild över hur situationen utvecklas till det bättre i Nepal. Polisen kommer allt oftare i tid till brottsplatser och domarna i rättssalarna följer de nepalesiska lagarna i allt större utsträckning. Enligt Mahato är detta tack vare bland annat Amnesty International, FN och inte minst WOREC.
– Nepal är ett land som inte kan räddas av en ensam person, säger hon och manar till att alla kvinnor och alla nationella och internationella organisationer förenas och arbetar tillsammans.
– Och jag hoppas att den här intervjun bidrar till Sveriges stöd till Nepal och att den inte bara blir en text på ett papper!, avslutar hon.
Per Anger-priset utfärdas av Forum för levande historia och instiftades av regeringen år 2004. Per Anger arbetade som diplomat och var under andra världskriget Raoul Wallenbergs medarbetare i Budapest. Priset tilldelas personer som arbetar med främjande av demokrati och mänskliga rättigheter.
Av Jenny Eriksson