Under MR-dagarna i Umeå delades Ordfronts Demokratipris ut till Edward Snowden som under prisceremonin för första gången framträdde i ett samtal i Sverige. Det länkade samtalet, där också Glen Greenwald deltog, handlade om skrämmande övervakning som bara fortsätter att utvecklas, men också om de möjligheter som finns till förändring. Se samtalet här.
Föreningen Ordfronts ordförande Anna Wigenmark inledde prisceremonin genom att hylla det mod och den beslutsamhet som många av de MR-aktivister som kommit till Umeå uppvisat. Brian Palmer, socialantropolg vid Uppsala universitet, ledde sedan samtalet med Edward Snowden och Glenn Greenwald som spelades upp via länk och visades på storbild inför den välfyllda salen i Umeå Folkets Hus. Edward Snowden möttes av rungande applåder och stående ovationer när han dök upp på skärmen.
– Jag kan inte tacka Ordfront och Sverige nog, sade han när prisdiplomet visades upp och han ansåg det vara en ära att få vara med på länk. Ett ödmjukt uttalande från någon som hyllas som en hjälte.
Demokratipriset går till Edward Snowden för att han ”På ett samvetsgrant och ansvarsfullt sätt blottade ett system där telefoner, internet och annan kommunikation – individer emellan och av hela nationer – avlyssnas och lagras permanent. Snowdens utgångspunkt var att det ska vara upp till allmänheten att bestämma om vi vill leva i en värld där vi är ständigt övervakade av staten. Med stort personligt mod och med välformulerade analyser initierade han en global debatt om ett övervakningssystem som agerar bortom både demokratisk kontroll och rättsstatliga principer.” Läs juryns hela motivering här.
Snowden berättade under länksamtalet om hur övervakning av information gått från att vara inriktad på specifika individer, som agerat på ett sätt som ansetts utgöra hot om terrorism, till att övergå till massövervakning där hela befolkningars privatliv kartläggs. Nu används övervakningssystemen i allt större utsträckning inom stater för att bevaka de egna medborgarna, men utvecklingen sker i skymundan och utan demokratisk kontroll. Inte ens folkets företrädare har full inblick i hur övervakningssystemen fungerar. Denna massövervakning fortsätter dessutom att utvecklas. Snowden berättade om de sensorer som amerikanska flygplan utrustas med för att kunna spåra mobiltelefoner, iPods, laptops och så vidare.
– Genom informationen kan myndigheter få vetskap om alla platser du befunnit dig på, sade Snowden och beskrev förfarandet som extremt oberättigat, utan stöd i några lagar.
Snowden menade också att övervakningssystemen inte ens lyckas uppfylla det syfte som de från början skapades för, nämligen att bekämpa terrorism:
– Där hot om terrorism verkligen finns har ibland inte mobiltelefoner använts på flera år och därför fungerar inte flygplanens övervakning där, berättade han och tillade att massövervakningssystemet inte kunnat stoppa en enda terrorattack på tio år.
– Varför ska vi ge upp vår frihet för något som inte ens fungerar?, frågade han.
Men frågan om massövervakning sträcker sig längre än så.
– Folk tror att det bara handlar om övervakning men det som egentligen händer är att vi förlorar förmågan att styra våra egna regeringars handlande och därmed också vårt självstyre, sade Snowden och menade att detta är något vi aldrig får sluta kämpa emot.
Brian Palmer undrade hur självuppfattningen ser ut hos de människor som jobbar på Edward Snowdens före detta arbetsplats NSA. De som har tillgång till all information och är en del av maskineriet.
– Alla på NSA tror att de gör en bra sak, att de skyddar nationen från seriösa hot, svarade Snowden och berättade vidare att arbetet på NSA är uppdelat så att ingen ska veta vad kollegorna gör. Alla gör sitt utan att veta att de ingår i ett stort nätverk av samlad information.
– Men vi får aldrig glömma att goda människor kan göra dåliga saker i ett gott syfte!, fortsatte Snowden och tillade att både Stasi och KGB upprättades i länder som upplevde sig vara allvarligt hotade. De som arbetade för organen trodde att det viktigaste de kunde göra var att skydda staten.
– Även om NSA givetvis inte är Stasi, så har man där utvecklat ett övervakningssystem som ingen tidigare i historien kunnat drömma om, sade Snowden och beskrev hur myndigheten kan veta vem vi älskar, ur vi röstar och vad vi gillar, helt utan att allmänheten kan styra över det.
Det har även förekommit att anställda på NSA visat upp människors nakenbilder och annan högst intim information för sina kolleger.
– Så vitt jag vet ha ingen blivit åtalad för detta, berättade Snowden och menade att atmosfären som uppstår på arbetsplatsen medför att den nationella säkerheten värdesätts högre än individers privatliv.
– Man ser så många hemligheter att det skapas en slags naturlig konspiration, berättade Snowden och menade att det kan ses som en del av den mänskliga naturen. Och att lösningen på problemet inte ligger i att straffa dem som arbetar längst ned i kedjan av övervakning.
Det finns så kallade zero knowledge systems som företag som Google och Facebook skulle kunna tillämpa. Dessa system går ut på att aktörerna lagrar och bearbetar information å sina kunders vägnar utan att de själva vet om det. Informationen kan bara nås med hjälp av kundens samtycke.
Glenn Greenwald, journalisten som publicerade Edward Snowdens avslöjanden, medverkade på länk från Brasilien och uppmanade till att dra nytta av dessa zero knowledge systems:
– Gynna de aktörer som tagit ställning för individers privatliv genom att tillämpa dessa system på sina verksamheter och använd er inte av de aktörer som inte gör det!, sade han och tillade att alla kan använda sig av ganska enkla krypteringssystem som kan skydda mobiltelefoners information från att bli tillgänglig för en tredje part.
– För första gången sedan 11 september är människor mer rädda för övervakning än för terrorism, menade Greenwald och förklarade att företag som Facebook, Google och Yahoo inte har något som helst intresse av att skydda individer privatliv men att de däremot är helt beroende av vad deras kunder kräver. Därför kan en global rörelse sätta press på företagen och tvinga dem att förändra sina system.
Edward Snowden berättade att han i sin nuvarande situation inte kan göra något alls utan att använda sig av krypteringssytem, med tanke på de hot han lever under.
– Min nuvarande situation kommer att vara er framtid, sade han och tillade att den som i Sverige litar på att den egna regeringen inte kommer att övervaka ens privatliv ändå kommer att bli avlyssnad så fort den egna kommunikationen når utanför landets gränser.
– Därför är teknologin det enda vi kan använda oss av för att skydda våra rättigheter idag, menade Snowden men efterlyste ett internationellt regelverk för hur övervakning får användas och för hur information ska skyddas. Enligt honom bör allmänheten kunna känna att all utrustning som används är säker och att det bara går att komma åt information om rättssystemet anser att det finns tillräckliga bevis för att ingripa.
Glenn Greenwald kommenterade också Sveriges aktiva deltagande i det övervakningssystem som leds av USA:
– Om Sverige skulle bli medlem i NATO vore det nog bara en symbolisk förändring av den nuvarande situationen eftersom landet redan är så pass involverat i all övervakningsverksamhet, menade han.
Avslutningsvis uppmanade Glenn Greenwald och Edward Snowden både till individuell och gemensam handling för att skapa förändring.
– Jag åkte en gång till Hongkong för att träffa en 29-åring om varken hade makt eller prestige, men som valt att riskera alla livets värdefulla ting för rättvisans skull, sade Greenwald om sitt första möte med Snowden.
– Det säger något till alla oss som inte tror oss besitta någon makt, fortsatte han och menade att vår historia är full av Edward Snowdens – individer som faktiskt kunnat förändra.
Edward Snowden medgav att han förlorat mycket på grund av sitt handlande men att han vunnit desto mer.
– Min största rädsla var att inget skulle hända, men gensvaret har varit enormt, sade han.
– Tillsammans kan vi förändra allt genom att helt enkelt säga nej!
Av Jenny Eriksson
Även publicerad på omlinemagasin.se
