100 år av allmän rösträtt – kvinnorna, politiken och demokratin

Sverige firar i år 100 år av demokrati med anledning av införandet av allmän och kvinnlig rösträtt 1921.  Under hösten 2021 har vi äran att få samtala med fyra välkända kvinnliga toppolitiker om deras väg in i politiken, om utmaningar och framgångar, makt och vanmakt, och om vart de tror att demokratin är på väg. 

Sverige firar i år 100 år av demokrati med anledning av införandet av allmän och kvinnlig rösträtt 1921. Med allmän rösträtt blev kvinnorna också valbara och fem kvinnor valdes in i riksdagen, en, Kerstin Hesselgren, till förstakammarsalen. Det tog dock lång tid innan kvinnor kunde ta samma utrymme som männen. Idag har fem, snart kanske sex, av de åtta riksdagspartierna kvinnliga partiledare och det feministiska partiet FI leds av två kvinnor. Vad betyder det för demokratin, feminismen, jämställdheten och politiken? Hur är det att vara politiker och kvinna idag – och hur var det förr? Hur påverkas kvinnliga politiker av de radikalnationalistiska röster som idag tar plats i de beslutande församlingarna?

Under hösten 2021 har vi äran att få samtala med fyra välkända kvinnliga toppolitiker om deras väg in i politiken, om utmaningar och framgångar, makt och vanmakt, och om vart de tror att demokratin är på väg. 

Samtalsserien är ett samarbete mellan Ordfront och Diskrimineringsbyrån Gävleborg och filmerna kommer att finnas tillgängliga digitalt med början den 15 oktober hos Ordfront, Diskrimineringsbyrån Gävleborg och Mänskliga Rättighetsdagarna (Facebook eller Youtube eller både och).

Samtalen innehåller fyra personliga berättelser och ett forskarsamtal om den allmänna rösträtten och vad den egentligen innebar – var den så allmän egentligen? 

Medverkande: Alice Bah Kuhnke, Barbro Westerholm, Birgitta Dahl och Teysir Subhi. 
Samtalsledare: Anna Wigenmark, Ordfront. 

Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du detta. 

Scroll to Top