Vill du lära dig mer om dina rättigheter?

Ordfront har sedan starten 1969 jobbat för demokrati och mänskliga rättigheter och har lång erfarenhet av att anordna kurser och seminarier.  Under de senaste åren, i takt med att vi ser att de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingarna ifrågasätts i allt högre grad, har vi märkt av en ökad efterfrågan hos allmänheten att få kunskap om mänskliga rättigheter. Med kursledare som har mångårig erfarenhet av att utbilda inom MR och demokrati håller Ordfront kurser och fortbildningar i mänskliga rättigheter. Du får kunskap om vad mänskliga rättigheter är och hur de hänger ihop – eller inte – med demokrati, både som begrepp och i praktiken. Kursen är interaktiv och blandar föreläsningar med interaktiva samtal, övningar och diskussioner. Vid varje kurstillfälle lyfts en specifik rättighet som kopplas till aktuella frågor, beslut och samtalsämnen. Kursen syftar till att ge dig kunskap och verktyg att analysera och argumentera för att kunna stå upp för de Hotet mänskliga rättigheterna.

Vi skräddarsyr utbildningar och fortbildningar, och erbjuder bland annat utbildningspassen nedan:

Hotet mot demokratin
Vad är demokrati? Kan mänskliga rättigheter bara respekteras i en demokrati? Hur hänger rättigheter ihop med demokrati? Vilka utmaningar står Sverige, Europa och världen inför 2019? Har vi en stark demokrati i Sverige? Vår grundlag skyddar vår demokrati – men hur stark är grundlagen och är den tillräckligt bra? Vad händer om icke-demokratiska krafter blir starkare i riksdagen? Är demokratiska rättigheter också verktyg för motstånd?

Rasismens ansikte
Varje dag utsätts människor för diskriminering och rasism. Människors möjlighet att utöva sina rättigheter är olika beroende på vem man är. Vem diskrimineras i Sverige idag? Finns strukturell rasism i Sverige och vem drabbas i så fall? Vi djupdyker i antiziganismen, afrofobin, antisemitismen och islamofobin. Hur kommer det sig att nationalistiska partier och rörelser vinner mark i hela Europa? Bör rasistiska organisationer förbjudas?

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Alla människor ska, utan undantag tillförsäkras ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Men lever Sverige verkligen upp till sina åtaganden generellt – och särskilt detta när det gäller papperslösa, EU-migranter, bostadslösa, fattiga, asylsökande? Kan höga hyror vara en kränkning av rätten till bostad – eller krav på fast jobb för att få en bostad? Varför har inte alla människor i Sverige rätt till samma sjukvård? Varför tillåter inte den svenska regeringen att människor i Sverige ska få klaga internationellt när deras ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kränkts? Klimatförändringar hotar existensvillkoren för de svagaste i världen: fattiga, barn, flyktingar, kvinnor, urfolk m fl. Hur hänger klimatförändringarna samman med respekt för mänskliga rättigheter, som rätten till liv, mat, vatten, hälsa, bostad och självbestämmande? Har fattiga länder en rätt till utveckling och har framtida generationer rättigheter som vi kränker genom att utsläppen av växthusgaser inte stoppas?

Rätten till asyl
Sen hösten 2015 stoppade plötsligt regeringen i praktiken möjligheterna för flyktingar att resa till Sverige och söka asyl. Land efter land i Europa har på liknande sätt urholkat asylrätten. Sverige tog först emot med öppna armar men stängde sedan gränsen och införde nya, stränga asylregler. Hur motiveras den nya, tillfälliga asyllagen – hur stämmer den överens med den asylrätten? Vi tittar även på den generella flyktingsituationen i Europa och världen. Vilka internationella avtal, vilka lagar och regler gäller egentligen? Och vilka är människorna som flyr?

Får en plötsligt säga vad som helst?
Tryck- och yttrandefrihet brukar kallas demokratins grundbult – utan den skulle vårt samhällsskick falla samman. Hur uppstod grundlagen och vilken betydelse har den idag? Finns det gränser för yttrandefriheten och vart sätts dem? Var det till exempel okej att Nya Tider fick utrymme på Bokmässan i Göteborg eller Nordiska Motståndrörelsen på Almedalen? Kan yttrandefriheten se annorlunda ut i olika länder? Vad är hatbrott och borde rasistiska organisationer förbjudas?

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter
Konventionen om förbud mot diskriminering av kvinnor (CEDAW) antogs av FN 1981 och den blev en rättighetsmåttstock för världens stater. Av FN:s 193 medlemsländer har idag 189 länder anslutit sig till konventionen. Men det är samtidigt den konvention vars artiklar staterna har flest antal reservationer emot.  Så hur är det ställt med jämställdheten i världen och Sverige idag? Kan alla kvinnor tillgodose sina rättigheter? Vi diskuterar våld mot kvinnor och vad Me too-rörelsen har haft för effekt.

Hot mot MR-försvarare
Många av oss står upp för de mänskliga rättigheterna på olika sätt, men när blir man en människorättsförsvarare? Varför har det internationella samfundet valt att skapa regler för att skydda försvarare av rättigheterna? Varför väljer ändå så många stater att kriminalisera arbetet eller förhindra försvararnas rätt att verka? Vi talar även om vilka olika sätt finns det att organisera sig för mänskliga rättigheter? Hur drivs opinionsbildning och påverkansarbete? Hur väljer du rätt metod för ditt förändringsarbete?

Rätten att tro eller inte tro
Att alla människor har rätt att välja sin egen tro, eller icke-tro, är en rättighet med starkt skydd både internationellt och nationellt. Men vad betyder det rent praktiskt och vad händer när rätten till religion kolliderar med andra rättigheter och skyldigheter? Kan staten förbjuda viss religionsutövning och vad får det för konsekvenser?

Straffansvar och brott mot mänskliga rättigheter
1998 antogs Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen och bara några års senare fanns en domstol på plats att döma för de värsta brotten mot mänskliga rättigheter. Hur har det gått? Varför är det mest brott som begåtts i Afrika som kommer upp till prövning? Domstolen ska bara döma när de nationella domstolarna inte kan eller vill pröva ett brott. I Sverige har de delar i Brottsbalken som rör folkrättsbrott utvecklats och allt fler brott mot internationell utreds, bland annat anklagelserna mot Lundin Oil. Hur långt sträcker sig straffansvaret för brott mot mänskligheten?

Hör av dig till oss, info(a)ordfront.se, om du är intresserad, så berättar vi mer.


Våra kursledare
Leif Ericsson

Tillsammans med några vänner startade Leif Ericsson Ordfront 1969. De första åren demonstrerade de mot USA:s folkmordskrig i Vietnam. Efter Vietnams seger inriktade de sig alltmer på mänskliga rättigheter, de gav ut böcker om demokratins historia och startade studiecirklar om de mänskliga rättigheternas historia. Leif blev fascinerad av demokrati och mänskliga rättigheter och var med om att bilda DemokratiAkademin, Mänskliga Rättighetsdagarna och Högskoleutbildningen i mänskliga rättigheter på Teologiska högskolan i Stockholm. För varje år som går blir han alltmer övertygad om att mänskliga rättigheter och demokrati är de stora ödesfrågorna. Han är stolt över att Ordfront på nytt startat en ambitiös studieverksamhet om dessa högaktuella och dramatiska frågor.


Anna Wigenmark
Ordfronts generalsekreterare, MR-jurist, tidigare journalist. Har utbildat poliser i Moldavien, parlamentariker i Turkiet och civilsamhällesorganisationer i Sverige mm. Anna har i många år granskat hur Sverige lever upp till sina internationella MR-åtaganden och har aktivt arbetat mot framförallt FN:s olika granskningskommittéer. Hon har deltagit som expert i internationella konferenser kring frågor kopplade till skyddet för mänskliga rättigheter i kampen mot terrorismen. Hon företrädde de båda asylsökande egyptier som av CIA avvisades till tortyr i Egypten och arbetade i över tio år för deras upprättelse.

 

 

Benton Wolgers
Benton har varit aktivist inom mänskliga rättigheter i hela sitt liv. Anti-apartheid,- asylrätts -och, Fair Trade-rörelsen är några exempel. Benton startade Färnebo folkhögskola 1991 och har jobbat med utbildning i mänskliga rättigheter sedan dess. Han har utvecklat kurser inom globala rättvisefrågor, antirasism, Fair Trade och hållbar utveckling på Röda korsets folkhögskola. Han har varit utbildare i mänskliga rättigheter för Amnestyakademin, Fair Trade-rörelsen och Ordfront, och är styrelseordförande för Föreningen Ordfront.

Anders Holmberg
Anders var under sina år på DemokratiAkademin med och utvecklade metoder och övningar för att levandegöra demokratiteori. Han har arbetat med inflytandefrågor såväl på internationell, nationell och lokal nivå. Anders har varit chef inom offentlig förvaltning samt drivit egna företag. Ledarskap och förändringsarbete är frågor som engagerar.