Fler fångar, oskyldiga och många ännu namnlösa

Sedan 2013 har Ordfront varnat om den negativa utvecklingen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland. En del av kampanjarbetet har handlat om att ge röst åt de allt fler politiska fångarna i landet. Efter den 24 februari i år finns det nästan inte längre något att varna för – situationen har till och med blivit värre än befarat och de politiska fångarnas antal växer dag för dag. Sedan krigets början har tusentals frihetsberövats – ofta enbart för att ha utövat sina rättigheter att yttra sig eller demonstrera mot kriget. I ett par artiklar beskriver vi nu effekterna av de nya lagarna och följer upp vad som hänt med de politiska fångar som greps före kriget, till exempel de unga män som greps i det så kallade Nätverksfallet. Många har dömts till mycket hårda fängelsestraff och har en svår situation i fängelset. Den tidigare politiske fången Ivan Astashin beskriver i en intervju uppkomsten av de nya lagarna mot demonstranter och opposition och hur de skrämmer människor till tystnad.

Före anfallet på Ukraina den 24 februari fanns det 84 politiska fångar på den ryska människorättsorganisationen Memorials lista, 79 av dessa listades även av Rosuznik (en sajt som sedan 10 år tillbaka listar och beskriver situationen för de politiska fångarna i Ryssland), något färre hos Amnesty. Antalet personer som sedan krigets början gripits anklagade för ”smutskastning av militären” är över fem tusen. ”Smutskastning av militären” är nytt brott där människor riskerar mellan 8 och 15 år i fängelse för att ha demonstrerat mot kriget, offentligt säga ”nej till kriget i Ukraina” eller överhuvudtaget kalla kriget för just krig.

Bland de senast gripna finns den kände liberale politiker Vladimir Kara-Murza, den tidigare oppositionsledaren Boris Nemtsovs protegé. För ett par år sedan utsattes han för mordförsök genom förgiftning och i våras greps han vid en antikrigsdemonstration anklagad för ”smutskastning av militären”. Han riskerar nu åtskilliga år i fängelse. Många anser och tror att polisen valde att gripa just honom för att statuera exempel och skrämma andra oppositionella.  Ivan Astashin, som 2011 dömdes i ett uppdiktat terroristfall och släpptes för bara drygt ett år sedan efter att ha avtjänat 9 år i fängelse, tillhör också en av de gripna. Sedan frigivningen har han arbetat för mänskliga rättigheter och för de politiska fångarnas sak. Han greps vid en massprotest mot kriget men dömdes bara till administrativa böter. I en intervju med Ordfront berättar han mer utförligt om de nya brotten som sätter munkavle på oppositionen och straffar krigsmotståndare.

Duman, det ryska parlamentet, som antagit de nya lagarna  har i folkmun fått öknamnet ”den galna skrivaren” på grund av mängden och snabbheten i alla nya antagna lagar. Förtalsbrottet återfinns i ”Lagen om militär censur” och dess frekventa användning kommer med största sannolikhet att placera Putin sida vid sida med den turkiska presidenten Erdogan, i den mindre smickrande kapplöpningen om flest antal politiska fångar.

Anfallet mot Ukraina har skapat politisk och mänsklig oro, i stort och i smått. Fri media i Ryssland har tystats, civilsamhällesorganisationer stängts ned. För Ordfronts del innebär det betydligt större svårigheter att finna och sprida information om – och från – de politiska fångarnas i Ryssland.

Den information som finns tillgänglig, via, framförallt, den officiellt stängda men ännu tillgängliga nyhetssajten OVD-info, ger tyvärr dåliga nyheter om de personer som anklagades för terrorism och greps redan före kriget. De fångar som Ordfront rapporterat om sedan 2018, sitter i  de flesta fall i fängelse, flera har dömts till obegripligt hårda straff.  Anarkisterna från Nätverksfallet  fick fruktansvärda domar;  Dmitrij Pchelintsev dömdes till 18 års fängelse, Ilja Shakurskij till 16 år, Andrey Chernov 14 år, Maksim Ivankin 13 år, Vasilij Kuksov 9 år. Nationalisterna från BARS-fallet fick också hårda straff;  Alexander Orshulevich – 8 år och Alexander Mamaev – 6 år. Ingusjiska oppositionskvinnan Zarifa Sautieva dömdes till hela 7,5 års fängelse. Tortyroffret Viktor Filinkov från St Petersburg, även han en av de anklagade i Nätverksfallet, dömdes också han till 7,5 år fängelset. Hans tillstånd är allvarligt, han är ofta sjuk efter att ha tillbringat stor del av sin tid i isoleringen där är det kallt och blåser. Han tillbringar ungefär hälften av sin tid i isolering eller på fängelsesjukhuset. Ingen av fångarna har blivit frisläppt eller ens permitterad, ingen dom har mildrats och inget ljus syns i mörkret.

Enligt vad den ryske advokaten och människorättsaktivisten Pavel Chikov berättar finns det idag 53 fall rörande ”smutskastning av militären”. Några har gripits efter att bara ha kallat kriget för krig, andra för att ha demonstrerat mot kriget och vissa för att ha satt eld på exv. mönstringskontor i protest mot kriget. Information om de här gripandena existerar inte i rysk statsmedia, bara i västerländska eller ukrainska medier eller på sajter skyddade bakom säkra uppkopplingar, som VPN.

Intellektuella och oppositionellt sinnade ryssar flyr landet så gott det går. Via Georgien, Armenien och Turkiet försöker de ta sig till demokratiska länder i Europa. Några av de före detta politiska fångar som redan avtjänat sina straff, exv de så kallade Bolotnajafångarna, har också flytt landet. Andra före detta politiska fångar är ute i krig och strider för Ukraina, till exempel regissören Oleg Sentsov och anarkisten Alexander Kolchenko. 

”Innan gryningen är det alltid mörkast” säger den gamla orientaliska visdomen. Så vi får bara hoppas ett en så oerhörd tragedi som Ukrainakriget upphör och slutar med en Ukrainsk seger, ett fritt icke-imperialistiskt Ryssland och omedelbar befrielse av alla politiska fångar.

Eugene Wolynsky

Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du detta. 

Scroll to Top